Ordlista

Balansräkningsgranskningar

Inledande och analytisk granskning

Förvaltningsrevision

Resultaträkningsgranskningar

Rutinbeskrivningar

Revision

Redovisning

Balansräkningsgranskningar

Granskning av immateriella tillgångar

Granskning av immateriella tillgångar innebär att revisorn bedömer om redovisningen av dessa tillgångar är korrekt och följer tillämpliga redovisningsstandarder, främst IAS 38 Immateriella tillgångar. Revisionen omfattar såväl identifiering av vilka utgifter som får aktiveras som immateriella tillgångar som en bedömning av värderingen och nedskrivningsprövningar.

Granskning av materiella anläggningstillgångar

Granskning av materiella anläggningstillgångar innebär att revisorn kontrollerar att dessa tillgångar är korrekt redovisade och värderade i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. Revisorn ska verifiera att tillgångarna existerar och att de är korrekt klassificerade som materiella anläggningstillgångar. Det ingår att pröva att komponentuppdelning är korrekt tillämpad där det är relevant (t.ex. större tillgångar med komponenter med olika nyttjandeperiod). Vidare ska revisorn pröva eventuella nedskrivningar, inklusive bedömning av indikationer på värdenedgång samt om bolagets värdering och nedskrivningstester är förenliga med IAS 36.

Granskning av finansiella tillgångar

Vid granskning av finansiella tillgångar ska revisorn utföra granskningen med professionell skepticism och enligt god revisionssed, vilket innebär en noggrann och ingående verifiering av att tillgångarna är korrekt värderade och redovisade. Revisorn ska bedöma om värderingen av finansiella anläggningstillgångar är rimlig utifrån aktuella förhållanden på balansdagen och om det finns bestående värdenedgångar som motiverar nedskrivning enligt 4 kap. 5 § årsredovisningslagen och 9 kap. 3 § aktiebolagslagen. Revisorn ska även verifiera att de olika beståndsdelarna i tillgångarna värderas var för sig i enlighet med 2 kap. 4 § 5 årsredovisningslagen. En väsentlig del i granskningen är att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kunna dra rimliga slutsatser, vilket enligt ISA-standarderna kräver mer än enbart förfrågningar till företagsledningen - särskilt när det föreligger risk för väsentliga felaktigheter.

Granskning av varulager

Granskning av varulager innebär enligt ISA 501 att revisorn ska inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis rörande lagrets existens och skick, särskilt när varulagret är väsentligt för de finansiella rapporterna. Huvudåtgärden är att revisorn närvarar vid lagerinventeringen, såvida detta inte är praktiskt ogenomförbart. Om närvaro vid inventeringen inte är möjlig, ska revisorn genomföra alternativa granskningsåtgärder för att inhämta erforderliga bevis.

Granskning av pågående arbeten

Granskning av pågående arbeten (arbetsjobb som ännu inte slutförts och fakturerats) innebär att revisorn ska utföra olika åtgärder för att säkerställa att beloppen är korrekt värderade och redovisade enligt tillämpliga regelverk, såsom K2 eller K3 samt årsredovisningslagen. Revisorns granskning av pågående arbeten ska täcka avstämningar, rimlighetsbedömningar, kontroll av kostnader och fakturering samt bedömning av redovisningsprinciper och eventuella förlustrisker, för att säkerställa en rättvisande redovisning i enlighet med årsredovisningslagen och aktuell god revisionssed.

Granskning av kundfordringar

Granskning av kundfordringar måste utformas så att revisorn kan inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att minska revisionsrisken till en godtagbar låg nivå enligt ISA 200. Kundfordringar utgör ofta en väsentlig balanspost och är därför föremål för särskild prövning. Exempel på granskningsåtgärder: avstämningar mot kundreskontra, åldersanalys av fordringar, inbetalningskontroll på det nya året, granskningskontroll av kundfordringars rimlighet samt genomgång av interna rutiner. Det är viktigt att revisorn, vid granskning av kundfordringar, säkerställer att samtliga väsentliga risker är adresserade genom adekvata och dokumenterade granskningsåtgärder. Att enbart lita på att kunder är solventa eller förlita sig på bristfälliga avstämningar utgör inte ett tillräckligt underlag för att godkänna kundfordringars värde.

Granskning av kortfristiga fordringar

Granskning av kortfristiga fordringar, inklusive kundfordringar, innebär att revisorn ska inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att bedöma att fordringarna är korrekt värderade och redovisade. Revisorn ska säkerställa att kortfristiga fordringar redovisas i rätt belopp och att nedskrivning vid behov är gjord i enlighet med god redovisningssed och lagstiftning.

Granskning av förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Granskning av förutbetalda kostnader och upplupna intäkter är en central del i revisorns arbete för att säkerställa korrekt periodisering av intäkter och kostnader i årsredovisningen. Revisorn ska inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att dessa poster är korrekta, kompletta och avser rätt räkenskapsår. Exempel på granskningsåtgärder är kontroll av underlag, kontroll av bolagets hantering av periodiseringar samt analys och verifiering mot faktura- och övriga underlag. Revisorn måste vid granskningsarbete av förutbetalda kostnader och upplupna intäkter utgå från en god riskbedömning, tillämpa relevanta granskningsåtgärder som avstämningar, verifieringar och analytiska genomgångar samt dokumentera dessa handlingar tydligt för att uppfylla god revisionssed och säkerställa korrekt periodisering enligt årsredovisningslagen och övriga tillämpliga regelverk.

Granskning av övriga kortfristiga fordringar

Granskning av övriga kortfristiga fordringar kräver att revisorn förhåller sig särskilt skeptisk till värderingen, särskilt när fordringarna är väsentliga och det finns indikationer på osäkerhet om återbetalning. Revisorn ska identifiera om några fordringar är osäkra utifrån ålder, betalningshistorik och andra riskindikatorer, samt bedöma om fordringar ska skrivas ned eller redovisas till nominellt värde.

Granskning av kassa och bank

Granskning av posten kassa och bank är en väsentlig del av revisionsarbetet som ofta innebär förhöjd risk för oegentligheter. Revisorn ska inhämta tillräckliga och tillförlitliga revisionsbevis för att säkerställa att likvida medel är korrekt redovisade och att inga väsentliga fel förekommer. Revisorn bör normalt stämma av huvudbokens saldo mot externa och oberoende underlag såsom bankkontoutdrag och engagemangsbesked direkt från banken. Stickprov för kontroll av större poster samt analys av transaktioner nära balansdagen är centralt. Kontroll av kontanthantering bör innefatta kassainventering och verifiering av kontantinsättningar på bankkonto. Sammanfattningsvis innebär en god revisionssed vid granskning av kassa och bank att revisorn identifierar risker, inhämtar relevanta externa underlag som bankkontoutdrag och engagemangsbesked, utför nödvändiga avstämningar och stickprov, samt skriftligt dokumenterar hela granskningsprocessen.

Granskning av eget kapital

Vid granskning av eget kapital ska revisorn göra flera viktiga överväganden utifrån bolagets årsredovisning och lagstiftning för att säkerställa att det egna kapitalet är korrekt redovisat och att bolaget följer aktiebolagslagens (ABL) kapitalskyddsregler. Om det finns misstanke om att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska revisorn bevaka att styrelsen upprättar en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § ABL. Sammanfattningsvis innebär granskning av eget kapital att revisorn kontrollerar att det redovisade egna kapitalet stämmer med lagkrav och bokföring, att eventuella kapitalbrister upptäcks och hanteras i enlighet med aktiebolagslagen, samt att alla relevanta värdeöverföringar och förändringar redovisas öppet och korrekt för att säkerställa en rättvisande bild. Revisorn agerar då som en viktig kontrollinstans för kapitalets skydd av bolagets borgenärer och ägare.

Granskning av obeskattade reserver

Vid granskning av obeskattade reserver är det viktigt att revisorn kontrollerar att dessa är korrekt redovisade i balansräkningen enligt gällande regelverk, framför allt K2-regelverket (BFNAR 2016:10) eller motsvarande K3-regler, samt i enlighet med skattelagstiftningens krav. De obeskattade reserverna ska redovisas i tre huvudposter: periodiseringsfonder, ackumulerade överavskrivningar och övriga obeskattade reserver. Revisorn ska säkerställa att redovisningen av obeskattade reserver stämmer överens med skattelagstiftningens regler och företagets tillämpade avskrivningsmetoder samt att alla poster finns korrekt specificerade och motiverade i årsredovisningen.

Granskning av långfristiga skulder

Vid granskning av långfristiga skulder är det centralt att revisorn kontrollerar att skulderna är korrekt klassificerade, redovisade och noterade i enlighet med gällande regelverk. Revisorn ska kontrollera att klassificeringen av långfristig/kortfristig är korrekt och baserad på de avtalsenliga förfallotiderna och företagets rätt att senarelägga betalning. Ytterligare kontroll är verifiering av att skuldernas värden i balansräkningen stämmer med underlag och att väsentliga villkor, inklusive eventuella amorteringsplaner, framgår i noterna.

Granskning av leverantörsskulder

Granskning av leverantörsskulder innebär att revisorn gör kontroller för att verifiera att leverantörsskulderna är fullständigt och korrekt redovisade vid räkenskapsårets slut. Revisorn verifierar leverantörsskuldernas existens och värde genom att granska fakturor från leverantörer, betalningar och eventuella kreditnotor. Även uppföljning av eventuella tvister och kontakt med företagsledningen kan ingå i granskningsåtgärderna. Fullständigheten verifieras exempelvis genom kontroll av varuinköp, jämförelser mellan leverantörsreskontra och huvudbok samt granskning av bokslutsposter. En god revisionssed består även i att verifiera att leverantörsskulderna är korrekt periodiserade och att inga väsentliga obetalda skulder har utelämnats.

Granskning av skatteskuld

Vid granskning av skatteskuld ska revisorn säkerställa att aktuella skatteskulder och skattefordringar är korrekt beräknade och redovisade enligt IAS 12 "Inkomstskatter". Aktuell skatt för innevarande och tidigare perioder ska redovisas som en skuld i balansräkningen, och om betalad skatt överstiger beräknad skatt ska överskottet redovisas som tillgång. Kontrollera att skattekostnaden i resultaträkningen stämmer överens med årets beräknade skatteskuld och att denna är avstämd mot underliggande deklarationer och skattekonton. Kontrollera att bokföringen av skatteskulder speglar verkliga förhållanden och att betalningar skett i tid, eftersom försenade inbetalningar och uteblivna redovisningar kan påverka skattekostnaden och skyldigheten att redovisa skatteskuld.

Granskning av momsskuld

Vid granskning av momsskuld är det viktigt att revisorn kontrollerar att mervärdesskatten är korrekt beräknad, redovisad och avstämd mot deklarationer och betalningar till Skatteverket. Säkerställa att de utgående och ingående momsbeloppen i bokföringen stämmer med vad som redovisats till Skatteverket och att momsskulden i balansräkningen är korrekt. Stämma av momsskulden i bokslutet mot mervärdesskattedeklarationer och betalningar som gjorts efter balansdagen.

Granskning av personalens skatter, avgifter och löneavdrag

Vid granskning av personalens skatter, avgifter och löneavdrag ska revisorn säkerställa att avdragen skatt och arbetsgivaravgifter är korrekt beräknade, redovisade och betalda. Kontroll av att bokföringens saldon för personalskatt (konto 2710 Personalskatt i BAS 2025) stämmer med själva löneunderlagen och är avstämda mot Skatteverkets skattekonto. Granskning av om löneutbetalningarna är korrekt attesterade och underlag finns för gjorda skatteavdrag.

Granskning av övriga kortfristiga skulder

Granskning av övriga kortfristiga skulder innebär att revisorn ska verifiera att dessa skulder är korrekt identifierade, värderade och klassificerade i redovisningen, samt att de uppfyller kriterier för kortfristighet. Kontroll av klassificering, avstämning och verifiering mot underlag och kontroll av värdering, att skulder är redovisade till korrekt belopp.

Granskning av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Granskning av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter handlar om att säkerställa att dessa poster redovisas korrekt för att uppfylla periodiseringsprincipen. Det innebär att kostnader och intäkter ska hänföras till rätt räkenskapsår. Sammanfattningsvis ska granskning av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter innehålla: Verifiering mot underlag och fakturor, rimlighetsbedömningar av beräkningsmetoder och nivåer, kontroll av att posten är korrekt periodiserad enligt redovisningsprinciper.

Inledande och analytisk granskning

Ingående balans

Ingående balans (IB) visar företagets tillgångar, skulder och eget kapital vid början av ett nytt räkenskapsår, och hämtas från den utgående balansen från föregående år. Den utgörs av de belopp som bokförs som saldon på balanskonton och ger en översikt över företagets ekonomi vid en specifik tidpunkt. För nystartade företag finns ingen ingående balans eftersom det inte finns någon föregående balans att hämta, och startkapitalet bokförs inte som ingående balans.

Inledande analytisk granskning

Inledande analytisk granskning från revisorn innebär att revisorn använder analytiska metoder för att inhämta eller uppdatera sin förståelse av företaget och dess miljö. Detta görs bland annat för att identifiera områden där väsentliga felaktigheter sannolikt kan uppstå i de finansiella rapporterna. Analytisk granskning syftar också till att upptäcka eventuella oförenligheter eller avvikelser från förväntad utveckling eller normer i rapporterna, exempelvis genom att jämföra bokförda belopp med förväntade värden som revisorn tagit fram med hjälp av olika informationskällor. På så sätt kan revisorn identifiera ovanliga förhållanden eller poster som avviker från förväntningarna.

Närstående part

En part som är antingen: 1. närstående enligt definitionen i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, eller 2. om det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering fastställer minimikrav eller inga krav alls rörande närstående, a) en person eller ett annat företag som har bestämmande inflytande eller betydande inflytande, direkt eller indirekt genom en eller flera mellanhänder, över det rapporterande företaget, b) ett annat företag som det rapporterande företaget har bestämmande eller betydande inflytande över, direkt eller indirekt genom en eller flera mellanhänder, eller c) ett annat företag som står under samma bestämmande inflytande som det rapporterande företaget genom att ha: ägare med bestämmande inflytande, ägare som är nära familjemedlemmar, eller gemensamma nyckelpersoner i företagsledningen. Dock betraktas företag som står under samma bestämmande inflytande av en stat (som här betyder staten eller motsvarande organ på regional och kommunal nivå) inte som närstående, såvida de inte gör betydande transaktioner eller delar en väsentlig del av sina resurser med varandra.

Transaktion på affärsmässiga villkor

En transaktion som genomförs enligt samma villkor som mellan en villig köpare och villig säljare som inte är närstående och som agerar oberoende av varandra i sina egna intressen.

Verifikationsgranskning

Verifikationsgranskning är ett granskningsmoment där revisorn eller konsulten inspekterar och bedömer verifikationer, det vill säga underlag som stödjer affärshändelser och bokföringsposter. Granskningen syftar till att kontrollera att verifikationerna uppfyller lagkrav och interna regler samt säkerställer att de är korrekta, fullständiga och relevanta för redovisningen. Verifikationsgranskning kan innebära att handlingar eller dokument granskas fysiskt eller elektroniskt för att verifiera att affärshändelserna verkligen ägt rum och är rätt bokförda.

Förvaltningsrevision

Aktiebok

En aktiebok är ett register över ett företags aktier och aktieägare, och kan föras på papper eller elektroniskt. Den är viktig för att aktieägare ska kunna utöva sina rättigheter och för att bedöma ägarförhållanden. Aktieboken är offentlig och regleras av aktiebolagslagen.

Aktiebrev

Aktiebrev är ett viktigt dokument som bevisar aktieägande och underlättar överlåtelser. Även om de inte är obligatoriska, måste de utfärdas om en aktieägare begär det. Aktiebrev kan användas som säkerhet vid lån och bidrar till en strukturerad hantering av ägarandelar. Om ett aktiebrev tappas bort kan man ansöka om dödande hos Bolagsverket. Makulering av aktiebrev kan göras när de inte längre behövs.

Bolagsordning

En bolagsordning är ett dokument som registreras hos Bolagsverket när ett aktiebolag bildas. Den fastställer regler för bolagets verksamhet enligt aktiebolagslagen. Obligatoriska punkter inkluderar bolagets namn, säte, verksamhetsområde, aktiekapital och antalet aktier, räkenskapsår, styrelse och bolagsstämma. Ändringar i bolagsordningen kräver beslut på bolagsstämman och registrering hos Bolagsverket. Bolagsordningen är en offentlig handling, tillgänglig på exempelvis Allabolag.se. Till skillnad från bolagsordningen är aktieägaravtal mer flexibla och behöver inte registreras.

Bolagsstämma & årsstämma

En bolagsstämma är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag där aktieägarna fattar beslut enligt bolagsordningen och aktiebolagslagen. Årsstämman, eller ordinarie bolagsstämma, hålls årligen och behandlar frågor som vinstutdelning, styrelseval och ändringar i bolagsordningen. Extra bolagsstämmor kan hållas vid behov. Vid bolagsstämmor förs protokoll som dokumenterar beslut och omröstningar, där olika majoriteter kan krävas beroende på beslutens betydelse. I enmansbolag kan beslut tas per capsulam utan formell stämma.

Bolagsstyrning

Bolagsstyrning, eller corporate governance, beskriver hur ett aktiebolag ska ägas och styras. Det är avgörande för marknadens förtroende och kan påverka aktiens värde. De centrala bolagsorganen är styrelse, bolagsstämma, VD och revisor, som tillsammans säkerställer aktieägarnas intressen. I Sverige kompletterar bolagsstyrningskoden aktiebolagslagen med högre krav, men den är frivillig att följa. Internationellt varierar reglerna, med exempelvis Storbritanniens frivilliga kod och USA:s lagstadgade Sarbanes-Oxley Act. De nordiska länderna har liknande frivilliga koder.

Bolagssäte

Företagets säte, eller styrelsens säte, hänvisar till den svenska kommunen där styrelsen finns. Det har juridisk betydelse, eftersom det avgör vilka lagar företaget följer och vilken tingsrätt som hanterar rättsprocesser. Administrativt påverkar sätet skatteplikter och officiella kommunikationer. Sätet kan skilja sig från där verksamheten bedrivs och bör väljas för att underlätta administrationen.

Detaljerad periodsammanställning arbetsgivaravgifter (från Skatteverket)

En detaljerad periodisk sammanställning av arbetsgivaravgifter utgör en rapport som arbetsgivaren ska lämna till Skatteverket för varje redovisningsperiod. Rapporten innehåller specificerade uppgifter om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och ersättningar som är underlag för dessa avgifter.

Detaljerad periodsammanställning moms (från Skatteverket)

En detaljerad periodisk sammanställning för moms är en särskild rapport som företag måste lämna till Skatteverket för att redovisa sina försäljningar av varor och tjänster till andra företag inom EU (B2B-transaktioner). Denna rapport utgör ett komplement till den vanliga momsdeklarationen och underlättar kontroll och samarbete mellan skattemyndigheterna inom EU.

F-skatt

F-skatt innebär att egenföretagare själva betalar in skatter och avgifter på inkomster från näringsverksamheten varje månad. Det är en preliminärskatt som ska överensstämma med den slutliga skatten. Att ha F-skatt visar att man själv ansvarar för skatter och avgifter, vilket minskar merarbete för uppdragsgivare. Detta är särskilt viktigt vid försäljning av tjänster. För att bli godkänd för F-skatt måste man bedriva, eller ha för avsikt att bedriva, näringsverksamhet och sköta deklarationer och betalningar korrekt. Om inkomster förändras under året ska preliminärskatten justeras. FA-skatt är för de som både driver egen verksamhet och är anställda, och kombinerar F-skatt med A-skatt.

Förvaltningsrevision

Förvaltningsrevision granskar styrelsens och VD:s förvaltning enligt svensk lag som en del av den lagstadgade revisionen. Syftet är att säkerställa att förvaltningen sker enligt gällande lagar och regler. Granskningen baseras på ISA-standarder och fokuserar på väsentlighet och risk, där revisorn bedömer ledningens beteenden och processer. Förvaltningsrevisionen är viktig för att säkerställa ansvarsfull förvaltning och effektiv användning av bolagets resurser, vilket bidrar till ansvarighet och transparens.

Företagsledning

Den eller de personer som har verkställande ansvar för hur företagets verksamhet bedrivs. För vissa företag i vissa jurisdiktioner innefattar företagsledningen några eller alla i styrelsen, t.ex. styrelsemedlemmar som ingår i företagets ledning, eller en ägare-företagsledare.

Instruktioner för styrelsen

Sammanfattningsvis skapar dessa instruktioner förutsättningar för en god bolagsstyrning, där roller, ansvar och arbetsprocesser är tydligt dokumenterade och regelbundet följs upp. Läs mer i 8 kap. 4, 5 och 46 b §§ ABL och FAR:s material om styrelsens arbetsordning och instruktionsskyldighet.

Momsdeklaration

En momsdeklaration är en rapport till Skatteverket där företag redovisar den moms de har tagit ut på försäljning (utgående moms) och den moms de har betalat vid inköp (ingående moms). Skillnaden avgör om företaget ska betala moms till staten eller få tillbaka moms. Deklarationen ska lämnas in regelbundet, antingen månadsvis, kvartalsvis eller årsvis, beroende på företagets omsättning. Om fel upptäcks i en inlämnad momsdeklaration måste en ny deklaration för samma period lämnas in, eftersom rättelser i senare period inte är tillåtna.

Skattekonto (skattekontoutdrag)

Ett skattekontoutdrag är en sammanställning som Skatteverket skickar till den skattskyldige och som visar alla transaktioner på företagets skattekonto för en viss period. Skattekontot innehåller redovisning av exempelvis arbetsgivaravgifter, avdragen preliminärskatt och inbetald F-skatt.

Sociala avgifter

Sociala avgifter är avgifter som finansierar socialförsäkringar som sjukpenning, pension och sjukvård. De består av lagstadgade arbetsgivaravgifter och egenavgifter för egenföretagare samt ytterligare avtalade avgifter för företag med kollektivavtal, vilka täcker försäkringar och pensioner utöver de lagstadgade.

Styrelse

Styrelsen ansvarar för att leda och förvalta ett företags verksamhet, inklusive att utse VD, kalla till bolagsstämma och se till att årsredovisningar upprättas. I aktiebolag och ekonomiska föreningar är det lagkrav att ha en styrelse, medan handels- och kommanditbolag inte behöver det. Styrelseledamöter måste vara minst 18 år och uppfylla vissa krav, och i publika aktiebolag krävs minst tre ledamöter och en VD.

Styrelseordförande

En styrelseordförande är den person som leder styrelsens arbete, säkerställer att styrelsen följer sina regler och ansvarar för företagets organisation, ofta utvald av styrelsen och registrerad hos Bolagsverket. I aktiebolag, särskilt publika, är det lagkrav att ha en ordförande och ofta en VD, medan styrelseordföranden har ett huvudansvar för att styrelsen fungerar och att besluten verkställs.

Styrelseprotokoll

Styrelseprotokoll är en formell, löpande och numrerad dokumentation som speglar styrelsens beslut och fungerar som en juridiskt betydelsefull handling i bolagets styrning. Läs mer i 2 kap. 10 § ABL.

Verklig huvudman

Ett företag kan ha en eller flera verkliga huvudmän. En verklig huvudman är, i normalfallet, den eller de fysiska personer som ytterst kontrollerar eller äger ett företag (eller en förening).

Väsentliga avtal för verksamheten

Väsentliga avtal är sådana juridiska dokument vars villkor och ekonomiska betydelse har direkt påverkan på företagets bokföring och värdering av dess ekonomiska ställning och resultat. Läs mer i 1 kap. 2 § BFL och BFNAR 2013:2.

VD-instruktion

Syftet med VD-instruktionen är att säkerställa en tydlig arbetsfördelning och effektiv styrning av bolaget genom att klargöra roller och ansvar mellan styrelse och VD. Läs mer i 8 kap. 46 b § ABL och i FAR:s VD-instruktionsmaterial.

Resultaträkningsgranskningar

Granskning av intäkter

Granskning av intäktsredovisning är ett väsentligt granskningsområde för revisorn, eftersom intäkter ofta utgör en betydande post med risk för väsentliga felaktigheter, exempelvis genom att tidigarelägga intäktsredovisning eller redovisning av fiktiva intäkter. Revisorn behöver därför särskilt uppmärksamma intäktsredovisningen och bedöma risken för oegentligheter i enlighet med ISA 240. Vid granskning av intäkterna ska revisorn skaffa sig en god förståelse för företagets kontrollmiljö och interna kontrollrutiner, särskilt om intäkterna bedöms som en betydande riskpost (ISA 315). Om revisorn planerar att förlita sig på interna kontroller för denna risk ska dessa kontroller granskas och testas under den aktuella perioden (ISA 330). Analytisk granskning är en viktig metod inom intäktsgranskningen, där exempelvis samband mellan intäkter och bruttovinstmarginal kan analyseras. Sådana substansinriktade analytiska granskningsåtgärder kan ge användbart underlag, framförallt när de kombineras med andra åtgärder som detaljgranskning av underlag. I praktiken kan detta även innebära att revisorn bedömer och dokumenterar rutiner för intäktsredovisning och kontrollrutiner för dessa, samt utför substansgranskning i form av detaljgranskning av transaktioner och avstämningar för att säkerställa att intäkterna är korrekt redovisade och inte över- eller felaktigt rapporterade.

Granskning av direkta kostnader

Granskning av direkta kostnader innebär att revisorn utför kontroller och analyser för att säkerställa att kostnader som direkt påverkar resultatet är korrekt redovisade och utgör rätt belopp för den period de avser. Detta sker bland annat genom granskning av underlag, såsom leverantörsfakturor, och bedömning av giltighet, tillhörighet, belopp och korrekt bokföring. Revisorn kan tillämpa olika granskningsåtgärder, som rimlighetsbedömningar mot tidigare år, analytiska genomgångar av kostnadskonton och avstämningar. Exempelvis kan kvantitativ jämförelse med tidigare perioder och genomgång av leverantörsfakturor för några månader ge underlag för bedömningen av kostnadsposter som handelsvaror och materialinköp. Vid misstanke om avvikelser eller oegentligheter kan djupare granskning initieras. Det är också vanligt att revisorn gör kontoanalyser med avseende på korrekt rörelsetillhörighet och kontering, samt kontroll av att interna kontrollrutiner fungerar, exempelvis i fråga om fakturahantering och attestering. I vissa fall används datoriserade analysverktyg för att upptäcka avvikelser och riskposter. Granskningen av direkta kostnader syftar till att, i kombination med förståelsen av den interna kontrollen, ge rimlig säkerhet att kostnaderna inte är felaktiga, över- eller underredovisade och att de är bokförda i rätt period och på rätt konto, vilket bidrar till att årsredovisningen ger en rättvisande bild. Detta illustreras bland annat i praktiken där revisorn granskade leverantörsfakturor för konton som inköp varor, frakter och legoarbeten, och genomförde kontoanalyser och analytisk granskning för att bedöma kostnadsposter.

Granskning av övriga externa kostnader

Granskning av övriga externa kostnader innebär att revisorn utför en rimlighetsbedömning av kostnadsposten i årsredovisningen genom att analysera och jämföra kostnaderna med föregående år samt granska relevanta kostnadskonton i huvudboken. Genomgång av underliggande underlag som fakturor och avräkningsunderlag ingår ofta i granskningsarbetet, där speciell uppmärksamhet kan riktas mot större eller ovanliga kostnadsposter såsom avgifter, provisioner eller skadestånd. Emellertid ställs krav enligt ISA 520 på att analytiska granskningsåtgärder ska vara väl genomförda och dokumenterade, inklusive att förväntade värden och godtagbara avvikelser har fastställts. Brister i denna dokumentation och utförande kan leda till att revisorn saknar tillräcklig grund för att tillstyrka resultat- och balansräkningars riktighet, vilket bedömts i ett konkret fall där granskningen av övriga externa kostnader ansågs översiktlig.

Granskning av personalkostnader

Granskning av personalkostnader är en väsentlig del i revisionsarbetet, särskilt när personalkostnaderna utgör en betydande post i årsredovisningen. Revisorn behöver förstå och bedöma både den interna kontrollen avseende löner samt genomföra substansgranskning och analytiska granskningsåtgärder. Analytiska granskningsåtgärder görs vanligen genom beräkningar som den genomsnittliga månadslönen per anställd och jämförelser över tid, för att bedöma om lönekostnaderna är rimliga och i linje med företagets personalomsättning och verksamhet.

Granskning av avskrivningar

Granskning av avskrivningar innebär att revisorn bedömer om avskrivningar är korrekt beräknade och periodiserade i enlighet med tillämpliga redovisningsregler och om de speglar hur tillgångarnas värde förbrukas över tid. Revisorn bör verifiera att den avskrivningsmetod som tillämpas är systematisk och överensstämmer med företagets verksamhet samt att nyttjandetiden är rimlig och dokumenterad.

Granskning av finansiella poster

Granskning av finansiella poster i resultaträkningen innebär att revisorn kontrollerar att intäkter och kostnader från finansiella transaktioner är korrekt redovisade, fullständiga och hänförliga till rätt period. Finansiella poster omfattar bland annat resultat från andelar i koncernföretag, intresseföretag och övriga värdepapper som är anläggningstillgångar, samt ränteintäkter och räntekostnader.

Granskning av bokslutsdispositioner

Granskning av bokslutsdispositioner innebär att revisorn kontrollerar de reserveringar och fondavsättningar som företaget gör i bokslutet för att påverka det redovisade resultatet, såsom avsättningar till periodiseringsfonder, koncernbidrag, överavskrivningar och ersättningsfonder. Dessa dispositioner påverkar årets resultat och kan ge upphov till obeskattade reserver i balansräkningen, vilka innehåller uppskjuten skatteskuld. Revisorn bör säkerställa att bokslutsdispositionerna är korrekt redovisade och att de följer relevanta redovisningsregler. Vid granskningen ingår att bedöma att de poster som ingår i bokslutsdispositionerna är rimliga och verifieras mot underlag som bokföring och eventuella externa avtal. Revisorn ska också kontrollera att eventuella koncernbidrag samt avsättningar eller återföringar till fonder är korrekt redovisade.

Granskning av årets skattekostnad

Granskning av skattekostnader innebär en noggrann kontroll av att årets skattekostnad är korrekt beräknad, fullständig och rätt periodiserad i enlighet med gällande redovisningsregler och skattelagstiftning. Revisorn ska kontrollera att den aktuella skattekostnaden utgår från årets beskattningsbara resultat och att alla justeringar för skattefria intäkter och icke avdragsgilla kostnader är korrekt hanterade.

Granskning av årets resultat

Granskning av årets resultat innebär att revisorn genomför en bedömning av om det redovisade resultatet i årsredovisningen är korrekt, fullständigt och ger en rättvisande bild av företagets verksamhet och ekonomiska ställning.

Rutinbeskrivningar

Rutinbeskrivning

En rutinbeskrivning är ett praktiskt verktyg för att beskriva "hur vi ska arbeta" och hjälper både ledning och medarbetare att upprätthålla struktur och kvalitet i verksamheten. I styrelsesammanhang anges att detta ska framgå tydligt i arbetsordningen eller andra instruktioner. Läs mer om arbetsordningar för styrelsen och relaterade instruktioner i Svensk kod för bolagsstyrning och FAR:s handledningar.

Rutinbeskrivning intäkter

Ett väl utformat rutinbeskrivningsdokument säkerställer att intäkter redovisas på ett korrekt, jämförbart och rättvisande sätt enligt såväl K2- som K3-regelverket samt svenska redovisningslagen. Läs mer om intäktsredovisning i BFNAR 2016:10 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3) samt praxis kring periodiseringsprincipen i 4 kap. 4 § 1 st. 4 p. redovisningslagen.

Rutinbeskrivning inköp

En rutinbeskrivning för inköp innebär en systematisk och dokumenterad process för hur inköp ska hanteras i företaget för att säkerställa ordning, tydlighet och korrekt bokföring. Den ska beskriva hur information och dokument, såsom följesedlar, fakturor och betalningar, flödar i systemet. Rutinbeskrivningen säkerställer att inköp genomförs, dokumenteras och bokförs på ett rättssäkert och transparent sätt i enlighet med god redovisningssed och interna kvalitetskrav.

Rutinbeskrivning personalkostnader

En rutinbeskrivning för personalkostnader syftar till att säkerställa att kostnader för personal hanteras korrekt, rättvisande och i enlighet med regelverk och god redovisningssed. Den omfattar hela processen från löneunderlag till kostnadsfördelning och bokföring.

Rutinbeskrivning attest i bokföring

En rutinbeskrivning för attest i bokföring innebär att säkerställa att alla ekonomiska transaktioner och underlag granskas och godkänns av behöriga personer innan de bokförs eller betalas. Attest syftar till att garantera att transaktionerna är korrekta, giltiga och följer företagets riktlinjer. Genom att ha en klar attestrutin säkerställs giltigheten och riktigheten i bokföringsdata, vilket är avgörande för både intern styrning och extern revision.

Rutinbeskrivning utbetalning och behörighet i bank

En rutinbeskrivning för utbetalning och behörighet i bank syftar till att säkerställa att alla utbetalningar genomförs på ett säkert och korrekt sätt samt att behörigheterna för att hantera bankkonton är tydligt reglerade. Rutinen ska beskriva rutiner för kontroll, dokumentation och säker hantering för att minimera risker och följa regelverk.

Rutinbeskrivning bokslutsprocessen

En rutinbeskrivning för bokslutsprocessen syftar till att säkerställa att bokslutet upprättas korrekt, fullständigt och i tid enligt gällande regelverk och god redovisningssed. Den omfattar hela arbetet från förberedelser och avstämningar till analys och slutlig fastställande.

Processkartläggning

Processkartläggning är en viktig del av att säkerställa en effektiv granskning av den interna kontrollen i en affärsprocess. Enligt informationen från FAR Online förutsätter en effektiv granskning att revisorn har tillgång till en processbeskrivning. Denna beskrivning fungerar som underlag för att identifiera nyckelkontrollerna och bedöma vilken granskning som krävs av dessa. Att ha en systematisk processkartläggning gör det möjligt för företag att tydligt definiera sina processer, vilket i sin tur underlättar riskhantering och förbättrar den interna kontrollen.

Revision

Analytisk granskning

Analytisk granskning utvärderar finansiell information genom att analysera samband mellan finansiella och icke-finansiella data. Den används för att identifiera avvikelser från förväntade värden och kan sträcka sig från enkla jämförelser till komplexa statistiska analyser. Enligt internationell standard ISA 520 är det en del av revisorns ansvar i revisionsprocessen och används för att säkerställa att finansiella rapporter är korrekta och tillförlitliga.

Acceptabel avvikelsefrekvens

En andel avvikelser från föreskrivna åtgärder avseende interna kontrollåtgärder som anges av revisorn, som sedan söker uppnå en lämplig grad av säkerhet att den faktiska andelen avvikelser i populationen inte överstiger den angivna andelen avvikelser.

Acceptabel felaktighet

Ett belopp fastställt av revisorn som sedan söker uppnå en lämplig grad av säkerhet att de faktiska felaktigheterna i populationen inte överstiger det fastställda beloppet.

Ansvarig revisor

Delägare eller annan person i revisionsföretaget som är ansvarig för uppdraget och dess utförande samt för den rapport som lämnas för revisionsföretagets räkning och som, där så krävs, har rätt behörighet från en yrkesorganisation, tillsynsmyndighet eller annan myndighet.

Arbetsväsentlighet

Arbetsväsentlighet är de belopp som revisorn fastställer under den övergripande väsentlighetsnivån för att minska risken att summan av icke rättade och oupptäckta felaktigheter överstiger väsentligheten för de finansiella rapporterna som helhet. Detta gäller även för specifika transaktioner, konton eller upplysningar.

Av avgörande betydelse

Effekterna av felaktigheter som inte upptäckts på grund av otillräckliga revisionsbevis kan ha avgörande betydelse för de finansiella rapporterna om de: a. Inte är begränsade till specifika delar, konton eller poster. b. Om de är begränsade, utgör en betydande del av rapporterna. c. När det gäller upplysningar, är grundläggande för användarnas förståelse av rapporterna.

Bedöma

Analysera identifierade risker för att dra slutsatser om deras betydelse.

Begäran om negativ bekräftelse

En begäran om att den bekräftande parten ska svara direkt till revisorn endast om parten inte bekräftar den information som lämnas i begäran.

Begäran om positiv bekräftelse

En begäran om att den bekräftande parten ska svara direkt till revisorn genom att ange om parten bekräftar eller inte bekräftar informationen i begäran eller genom att lämna den begärda informationen.

Bestyrkanderisk

Risken för att yrkesutövaren uttalar en olämplig slutsats när informationen om granskningsobjektet innehåller väsentliga felaktigheter.

Bestyrkandeuppdrag

Ett bestyrkandeuppdrag är en revisors uppdrag att samla bevis för att öka tilltron hos användare av information om ett granskningsobjekt. Uppdraget kan ge rimlig eller begränsad säkerhet och delas in i: 1. Attestuppdrag: En annan part än revisorn mäter eller värderar objektet. Revisorn bedömer om informationen innehåller väsentliga fel. 2. Direkt uppdrag: Revisorn själv mäter eller värderar objektet och presenterar resultaten i rapporten. Revisorns uttalande handlar om huruvida informationen är korrekt baserat på fastställda kriterier.

Betydande brist i den interna kontrollen

En brist eller en kombination av brister i den interna kontrollen som enligt revisorns professionella bedömning är tillräckligt viktig för att uppmärksammas av styrelsen.

Betydande risk

En identifierad och bedömd risk för väsentlig felaktighet som, enligt revisorn, kräver särskilda överväganden.

Bevis

Information som revisorn använder för att komma fram till sin slutsats. Bevis innefattar både information i relevanta informationssystem, om sådana finns, och annan information. I ISAE gäller följande: 1. Tillräcklighet för bevis är måttet på kvantiteten bevis. 2. Ändamålsenlighet för bevis är måttet på kvaliteten i bevis.

Brist i den interna kontrollen

Detta föreligger när 1. en kontroll utformas, införs eller utförs på ett sätt som gör att den inte kan förhindra, eller upptäcka och rätta, felaktigheter i de finansiella rapporterna utan onödigt dröjsmål, eller det saknas en kontroll som kan förhindra, eller upptäcka och rätta, felaktigheter i de finansiella rapporterna utan onödigt dröjsmål.

Dataanalys

Dataanalys inom revision innebär användning av verktyg för att analysera finansiell information och transaktioner. Detta möjliggör: • Betydelse för revision: Analysera hela transaktionspopulationen, vilket eliminerar urvalsrisker och minskar revisionsrisken. • Löpande övervakning: Säkerställa tillförlitlig finansiell information året runt, vilket förbättrar slutsatserna. • Analytisk granskning: Används för att jämföra och bedöma rimligheten i finansiella samband. • Kombination av metoder: Dataanalys kombinerat med analytisk granskning ger revisorn ett bättre underlag och effektivare granskning. Dataanalys är central för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i revisionsprocessen.

Digitala revisionsverktyg

Digitala revisionsverktyg är programvaror som effektiviserar och automatiserar revisionsprocessen. De möjliggör: • Effektiv hantering: Konvertera dokumentation till digital form för enklare granskning och signering. • Process: Material skannas, dokumenteras och signeras digitalt av granskningsledaren och revisionsansvarige, med kvalitetsgranskning. • Effektivitet: Minskar manuell arbetsbörda och ökar hastighet, kräver god tidsplanering och kommunikation. • Fördelar: Ökar effektivitet och noggrannhet, vilket förbättrar kvaliteten och transparensen i revisionsarbetet. Digitala verktyg är avgörande för modern revision, vilket förbättrar både effektivitet och kvalitet.

Datorstödd revision

Tillämpningar av granskningsåtgärder där datorn används som ett revisionsverktyg.

Datum för revisors rapport

Det datum som revisorn daterar revisors rapport enligt ISA 700 (omarbetad).

Direkt hjälp

Användning av internrevisorer som utför granskningsåtgärder under den externa revisorns ledning, övervakning och genomgång.

Extern revision

Revision är en oberoende granskning av finansiella rapporter och verksamheter för att säkerställa efterlevnad av lagar och god redovisningssed. Syfte: Minska informationsasymmetri mellan ägare och företagsledning genom att bedöma rapporternas tillförlitlighet. Typer: 1. Finansiell revision: Följer internationella standarder (ISA) och säkerställer att rapporterna är fria från väsentliga fel. 2. Förvaltningsrevision: Fokuserar på företagsledningens förvaltning enligt svenska standarder. Reglering: Styrs av lagar som aktiebolagslagen och revisorslagen, samt internationella standarder. Granskningens omfattning: Revisorn granskar finansiella rapporter och interna kontroller. Betydelse: Skapar förtroende hos intressenter genom att säkerställa rapporternas korrekthet och tillförlitlighet. Revisionen är central för företagsstyrning och bidrar till transparens och ansvarighet.

Efterlevnadsrevision

Efterlevnadsrevision syftar till att bedöma om ett företag följer relevanta lagar och förordningar. Enligt ISA 250 är revisorns ansvar att identifiera väsentliga fel i finansiella rapporter som kan uppstå på grund av bristande efterlevnad. Revisorn måste förstå det juridiska ramverket för företaget och branschen, men det är företagsledningen som har huvudansvaret för efterlevnad. Revisorn fokuserar på att upptäcka brister som kan påverka rapporteringen. Sammanfattningsvis säkerställer efterlevnadsrevision att företaget följer gällande regler, vilket är en viktig del av revisorns arbete.

Effektivisering av revisionsprocessen

Effektivisering av revisionsprocessen kan uppnås genom att använda digitalisering och automatisering. 1. Teknologiska hjälpmedel: Avancerade verktyg förbättrar underlaget för bedömningar och effektiviserar granskning och rapportering. 2. Löpande processer: Digitala lösningar möjliggör kontinuerlig och proaktiv revision med frekventare rapportering. 3. Automatisering: Automatiserade system kan samla in och analysera data direkt från företaget, vilket minskar manuell hantering. 4. Direktkoppling: En direkt brygga mellan företag och revisionsbyrå underlättar automatisk dataöverföring, minskar fel och effektiviserar processen. 5. Minskad manuell arbetsbelastning: Revisorn kan fokusera mer på strategiska insatser genom att fastställa analyskriterier istället för att utföra manuella uppgifter. Dessa förändringar gör revisionsprocessen mer effektiv och anpassad till moderna krav.

En översiktlig gransknings inriktning och omfattning

De åtgärder som bedöms som nödvändiga under omständigheterna för att uppnå målet med granskningen.

Erfaren revisor

En person (intern eller extern) som har praktisk revisionserfarenhet och rimlig förståelse av 1. revisionsprocesser, 2. ISA samt tillämpliga krav i lagar och andra författningar, 3. den affärsmiljö som företaget är verksamt i, och 4. revisions- och rapporteringsfrågor som är av betydelse för den bransch där företaget verkar.

Extern bekräftelse

Revisionsbevis som inhämtas som ett direkt skriftligt svar till revisorn från en extern part (den bekräftande parten) som pappersdokument, elektroniskt dokument eller annat medium.

Fördjupad granskning

Fördjupad granskning innebär en detaljerad bedömning av specifika områden inom en verksamhet, vanligtvis när riskanalysen indikerar stora risker. Den kompletterar grundläggande granskning och fokuserar på genomförande och resultat av specifika verksamheter, processer eller funktioner. Granskningen kan omfatta resultat och kvalitet, styrning och måluppfyllelse, resursanvändning och processernas effektivitet. Den kan genomföras på olika nivåer, inklusive kommunövergripande eller specifika för en nämnd, och ibland i samverkan med andra revisorer.

Felaktigheter som inte har rättats

Summan av felaktigheter som revisorn har identifierat under revisionen och som inte har rättats.

Fortsatta granskningsåtgärder

Åtgärder som utförs i syfte att hantera bedömda risker för en väsentlig felaktighet, innefattande granskning av eventuella kontroller, detaljgranskning och analytisk granskning.

Förstagångsrevision

Ett uppdrag i vilket de finansiella rapporterna för föregående period antingen 1. inte har blivit föremål för revision, eller 2. har reviderats av en tidigare revisor.

Förutsättningar för en revision

Att företagsledningen använder ett godtagbart ramverk för finansiell rapportering vid upprättandet av de finansiella rapporterna samt att företagsledningen och, i tillämpliga fall, styrelsen är införstådd med den grundläggande förutsättningen för utförandet av en revision.

Granskning

Granskning är en systematisk och oberoende bedömning av ett företags finansiella rapporter och verksamhet för att säkerställa att de följer lagar och interna riktlinjer. Huvudtyperna av granskning är revision, särskild granskning och allmän granskning, där varje typ har olika syften och omfattning. Granskningen kan utföras av externa eller interna revisorer, lekmannarevisorer och särskilda granskare. Den är viktig för att säkerställa transparens och ansvarighet, vilket skyddar intressenter som aktieägare, anställda och kunder, och upprätthåller förtroendet för företaget.

Granskning av kontroller

En granskningsåtgärd för utvärdering av kontrollers funktion när det gäller att förhindra, eller upptäcka och rätta, väsentliga felaktigheter på påståendenivån.

Grundläggande förutsättningar för företagsledningen i utförandet av en revision

Företagsledningen och styrelsen har ansvar för att: a. Upprätta finansiella rapporter enligt tillämpligt ramverk, vilket kan inkludera att de ger en rättvisande bild. b. Etablera intern kontroll som behövs för att rapporterna inte innehåller väsentliga felaktigheter. c. Förse revisorn med: i. All relevant information och dokumentation. ii. Ytterligare uppgifter som revisorn begär. iii. Obegränsad tillgång till personer inom företaget för revisionsbevis. Detta ansvar är grundläggande för att en revision enligt ISA ska kunna utföras korrekt.

Inspektion (som granskningsåtgärd)

Att granska handlingar eller dokument, som kan vara interna eller externa, i pappersform, elektronisk form eller annat medium, eller en fysisk undersökning av en tillgång.

Inneboende risk

(Se Risk för väsentlig felaktighet)

Intern kontroll

Den process som utformas, införs och upprätthålls av dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen), företagsledningen och annan personal för att ge rimlig säkerhet att företagets mål nås i fråga om finansiell rapportering, effektivitet i verksamheten och att tillämpliga lagar och andra författningar följs. Begreppet "kontroller" avser allt som rör en eller flera komponenter i intern kontroll.

Internrevision

En utvärderande verksamhet som har inrättats eller tillhandahålls som en servicefunktion inom företaget. I dess uppgifter ingår bland annat att granska, utvärdera och övervaka att den interna kontrollen är ändamålsenlig och effektiv.

Jämförande finansiella rapporter

Jämförande information där belopp och andra upplysningar för den föregående perioden har införlivats för jämförelse med den aktuella periodens finansiella rapporter, men som, om de är reviderade, revisionsuttalandet hänvisar till. Informationsnivån i de jämförande finansiella rapporterna motsvarar informationsnivån i de finansiella rapporterna för den aktuella perioden.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljö är den del av den interna kontrollen som omfattar styrelsens och ledningens inställning, styrning och åtgärder för att skapa en effektiv kontrollstruktur. En stark kontrollmiljö främjar riskhantering och hjälper företaget att nå sina mål på ett ansvarsfullt sätt.

Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkring innebär att ett redovisnings- eller revisionsföretag har system och rutiner för att säkerställa att deras tjänster utförs enligt god yrkessed och standarder. Det inkluderar intern uppföljning, ansvar för att anpassa arbetet till varje uppdrag och löpande utvärdering av rutiner för att upprätthålla hög kvalitet.

Kontrollåtgärder

Kontrollåtgärder är de riktlinjer och rutiner som bidrar till att säkerställa att företagsledningens direktiv genomförs. Dessa åtgärder är en viktig komponent i den interna kontrollen och syftar till att minska risker och säkerställa att verksamheten bedrivs på ett korrekt och effektivt sätt. Kontrollåtgärder kan inkludera olika typer av granskningar, processbeskrivningar, attestregler och andra rutiner som stödjer organisationens mål och säkerställer efterlevnad av lagar och regler.

Koncernrevisionsteam

Revisorer, vilket inbegriper ansvarig koncernrevisor, och personal som fastställer den övergripande koncernrevisionsstrategin, kommunicerar med enheternas revisorer, deltar i konsolideringsprocessen och utvärderar slutsatserna som har dragits av revisionsbevisen som en grund för ett uttalande om koncernredovisningen.

Kontrollmål

Syftet eller målet med en viss aspekt av kontroller. Kontrollmål hänger samman med de risker som kontrollerna är avsedda att minska.

Kontrollrisk

(Se Risk för väsentlig felaktighet)

Modifierad revisionsberättelse

En modifierad revisionsberättelse är en revisionsrapport där revisorn avviker från det normala formuläret för att påpeka att det finns väsentliga fel eller brister i de finansiella rapporterna eller annan granskningsinformation. Detta kan exempelvis gälla felaktigheter i rapporten eller att informationen inte överensstämmer med årsredovisningen. Revisorn är då skyldig att tydligt rapportera dessa avvikelser för att främja transparens och ge användarna en korrekt bild av företagets finansiella situation.

Modifierat uttalande

Ett uttalande med reservation, ett uttalande med avvikande mening eller att revisorn avstår från att uttala sig om de finansiella rapporterna.

Omodifierad revisionsberättelse

En omodifierad revisionsberättelse innebär att revisorn anser att de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning enligt gällande redovisningsprinciper. Den visar att granskningen skett enligt god revisionssed och att inga väsentliga felaktigheter har upptäckts. Detta ger intressenter förtroende för rapporternas korrekthet och indikerar god intern kontroll och lagenlig redovisning, vilket är den mest positiva formen av revisionsberättelse.

Oberoende

Oberoende är centralt inom revision och företagsstyrning, och innebär att revisorer och styrelseledamöter utför sina uppdrag utan påverkan från externa faktorer. Det säkerställer objektivitet och opartiskhet, vilket är avgörande för trovärdigheten och legitimiteten i granskningar och beslut.

Omodifierat uttalande

Revisorns uttalande när han eller hon drar slutsatsen att de finansiella rapporterna i alla väsentliga avseenden har upprättats enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.

Observation

Innebär att betrakta en process eller åtgärd som utförs av andra, t.ex. att revisorn ser på när företagets personal gör en inventering eller när kontrollåtgärder genomförs.

Oegentlighet

En avsiktlig handling av en eller flera personer i företagsledningen, styrelsen, personalen eller av extern part, som innefattar bedrägligt förfarande i syfte att uppnå obehöriga eller olagliga fördelar.

Professionell bedömning

Tillämpningen av relevant utbildning, kunskap och erfarenhet inom den ram som utgörs av revisions- och redovisningsstandarder samt yrkesetiska regler, när initierade beslut fattas om åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna för revisionsuppdraget.

Revision

Revision innebär en oberoende granskning av ett företags redovisning och förvaltning, utförd av en revisor enligt god revisionssed. Viktiga principer för revision är oberoende, tystnadsplikt och kompetens. Revisionen består av planering, löpande granskning, bokslutsgranskning och granskning av årsredovisningen. Sedan 2010 är revisionsplikten avskaffad för mindre aktiebolag som inte överskrider vissa ekonomiska och personalrelaterade kriterier. Regler för revision finns i flera svenska lagar, såsom aktiebolagslagen och revisionslagen.

Revisionsberättelse

En revisionsberättelse är en revisorers redogörelse av en revisions resultat. Den innehåller uttalanden om balansräkningen och styrelsens ansvarsfrihet, och ska lämnas till företagsledningen inom fem och en halv månad efter räkenskapsårets slut. I aktiebolag presenteras den på årsstämman, och i ekonomiska föreningar på föreningsstämman. Berättelsen granskar kassaböcker, styrelseprotokoll och om årsredovisningen följer lagar. Vid felaktigheter utfärdas en oren revisionsberättelse, som anmäls till Skatteverket. En koncernrevisionsberättelse krävs för moderbolag.

Revisor

En revisor granskar och verifierar ett företags redovisning för att säkerställa dess korrekthet och öka förtroendet hos intressenter. Till skillnad från redovisningskonsulter, som utför redovisningen, fokuserar revisorer på att kontrollera den. Auktoriserade revisorer måste ha ekonomisk utbildning, praktik och godkänd examen. Revisionsplikt gäller inte längre för mindre bolag som uppfyller vissa kriterier, medan större företag fortfarande kräver en auktoriserad revisor. Ekonomiska föreningar och vissa ideella föreningar har också krav på revisor.

Revisionsplan

En revisionsplan är ett dokument som strukturerar revisionsarbetet genom att fokusera på riskfyllda och väsentliga områden. Den bygger på en risk- och väsentlighetsbedömning och innehåller planerade aktiviteter, inklusive kommunikation och utbildning. Revisionsplanen används för att informera om granskningen och säkerställa tydliga granskningsmål, vilket bidrar till en effektiv och ändamålsenlig revision.

Revisionsbevis

Revisionsbevis är information som revisorn använder för att stödja sina slutsatser i revisorsrapporten. De inhämtas genom olika granskningsåtgärder som inspektion, observation och bekräftelse. Bevisen måste vara tillräckliga och ändamålsenliga, med fokus på både kvantitet och kvalitet, samt relevanta och tillförlitliga för de påståenden som görs i de finansiella rapporterna. De är avgörande för att säkerställa korrekt och tillförlitlig finansiell rapportering.

Revisionsrisk

Revisionsrisk är risken för att revisorn lämnar ett oriktigt uttalande i revisorsrapporten när de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter. Revisionsrisk är en funktion av två huvudkomponenter: 1. Riskerna för väsentliga felaktigheter: Detta avser risken att det finns felaktigheter i de finansiella rapporterna som kan påverka användarnas beslut. 2. Upptäcktsrisk: Detta är risken att revisorn inte upptäcker dessa väsentliga felaktigheter under sin granskning. Revisionsrisk beaktas under hela revisionsprocessen och är avgörande för att planera och genomföra en effektiv revision.

Revisionsstandard

Revisionsstandarder, som inkluderar International Standards on Auditing (ISA) och ISQC 1, styr hur revisioner ska genomföras för att säkerställa konsistens och professionalism. Medlemsstater kan använda nationella standarder om internationella inte täcker ett område, vilket kan leda till variationer. Dessa standarder är viktiga för att upprätthålla förtroendet för finansiella rapporter och revisionens integritet.

Revisorsyttrande

Revisorsyttrande är yttranden som kan upprättas av revisorer som inte är bolagsstämmovalda, och de kan krävas i alla bolag oavsett om de har en revisor. Dessa skiljer sig från "Revisorns yttrande", som görs av bolagsstämmovalda revisorer i bolag med revisor. Revisorsyttranden är viktiga i revisionsprocessen för olika typer av bolag.

Revisionsdokumentation

Revisionsdokumentation är viktig för att planera, övervaka och genomföra revisionen och säkerställa kvaliteten. Den underlättar framtida revisioner och externa inspektioner. Dokumentationen ska enligt ISA visa grunden för revisorns slutsatser och bevisa att revisionen utförts korrekt och enligt gällande regler.

Revisorsansvar

Revisorsansvar innebär att revisorn granskar ett företags räkenskaper och förvaltning för att säkerställa att verksamheten följer lagar och regler. Detta bidrar till transparens och ansvarighet. Grundreglerna finns i aktiebolagslagen och revisorslagen, samt i etiska normer från revisorsorganisationer.

Revisorsintyg

Ett revisorsintyg är en försäkran enligt aktiebolagslagen som används vid överföring av egendom mellan bolag eller mellan aktieägare och bolag. Det säkerställer korrekthet i aktiebolagsrättsliga förfaranden som apportegendom, fusioner, nyemissioner och bekräftelse av revisorsuppdrag. Revisorn måste följa god revisionssed och tillhandahålla tydlig och korrekt information för att undvika missförstånd.

Riskanalys

Riskanalys är en systematisk process för att identifiera och analysera de största riskerna inom en verksamhet. Syftet är att minska revisionsrisken genom att fokusera på de mest kritiska områdena. Processen omfattar att inventera, analysera och bedöma risker, vilket leder till en prioriterad granskningsplan. En samordnad riskanalys stärker revisionen och ger en helhetssyn.

Revisionsstrategi

Revisionsstrategi är en plan som fastställer omfattning, tidpunkt och inriktning av revisionen för att säkerställa en effektiv och strukturerad process. Den ger vägledning för granskningsplanen och inkluderar visioner, mål, och strategiska ställningstaganden. Strategin bör dokumenteras, diskuteras och revideras regelbundet för att förbli relevant. Den är en viktig del av revisionsprocessen och bidrar till en välplanerad och effektiv revision.

Revisionskommitté

Revisionskommittén övervakar kvaliteten på finansiell rapportering och revision inom ett företag. Den informerar om resultaten av revisioner och säkerställer rapporteringens tillförlitlighet. Flertalet ledamöter, inklusive ordföranden, ska vara oberoende. Kommittén rekommenderar revisorer och säkerställer att företaget följer goda styrningsprinciper, vilket upprätthåller förtroendet för finansiella rapporter.

Revisionsarvode

Revisionsarvode är ersättningen till en revisor för att utföra revision av ett företags finansiella rapporter. Arvodet påverkas av tjänstens omfattning, företagets storlek och komplexitet, risknivå, samt marknadspriser. Det kan också regleras av kollektivavtal i vissa branscher. Korrekt dokumentation av revisionsarvoden är viktig, särskilt för större företag, och påverkar både revisorns arbete och företagets kostnader.

Revisionsuppdrag

Revisionsuppdrag innebär de specifika uppgifter en revisor utför för att granska ett företags finansiella rapporter och verksamhet. De kan delas in i uppdrag som följer IAASB:s granskningsstandarder och de som inte gör det. Syftet är att ge en oberoende bedömning av rapporternas rättvisande bild. Uppdraget inkluderar granskning av bokföring och interna kontroller. Revisorn ska dokumentera alla aspekter av uppdraget för att säkerställa bevis för sina slutsatser, vilket bidrar till korrekta och tillförlitliga finansiella rapporter.

Revisionsprocess

Revisionsprocessen omfattar steg som planering, granskning och prövning för att granska ett företags finansiella rapporter och verksamhet. Planeringen fastställer omfattning och risker, granskningen innefattar bokföring och interna kontroller, och prövningen bedömer rapporternas rättvisande bild. Dokumentation och kvalitetssäkring säkerställer att granskningen följer god revisionssed. Processen är strukturerad för att säkerställa korrekta rapporter och efterlevnad av lagar.

Revisorsrapport

Revisorsrapporten är en skriftlig redogörelse som revisorn lämnar efter varje räkenskapsår, avsedd för bolagsstämman. Den beskriver revisorns arbete och iakttagelser och är vanligtvis kortfattad. Enligt aktiebolagslagen ska den innehålla formella upplysningar om revisionen, som företagsnamn, organisationsnummer, räkenskapsperiod och tillämpade regelverk. Rapporten, undertecknad av revisorn, ger en oberoende bedömning av företagets finansiella ställning, vilket är viktigt för aktieägare och intressenter.

Revisorsobservationer

Revisorsobservationer innebär att revisorn betraktar en process eller åtgärd som utförs av andra, exempelvis när revisorn ser på när företagets personal genomför en inventering eller när kontroller utförs. Observation ger revisionsbevis om hur en process eller åtgärd utförs, men den är begränsad till den tidpunkt då observationen görs. Det är också viktigt att notera att själva observationen kan påverka hur processen eller åtgärden utförs.

Revisorstjänster

Revisorstjänster säkerställer kvaliteten och tillförlitligheten i finansiell rapportering och skapar värde för aktieägare och intressenter. Revisorer utför både revision och konsultverksamhet, och deras arbete är reglerat av aktiebolagslagen. De har skadeståndsansvar vid bristfälligt utförande. Dessa tjänster är avgörande för att upprätthålla förtroendet för finansiell rapportering och säkerställa ansvarsfull verksamhet.

Reviderade finansiella rapporter (i sammanhanget för ISA 810 (omarbetad))

Finansiella rapporter som har reviderats av revisorn enligt ISA och från vilka de finansiella rapporterna i sammandrag är härledda.

Revisionsakt

En eller flera pärmar, mappar eller andra lagringsmedier, i fysisk eller elektronisk form, som innehåller det material som utgör dokumentationen för ett visst uppdrag.

Revisionsföretag

En enmansbyrå, ett handelsbolag eller ett aktiebolag eller ett annat företag bestående av yrkesverksamma revisorer/redovisningskonsulter.

Revisionsmässigt urval

Tillämpningen av granskningsåtgärder på mindre än 100 procent av posterna i en population av relevans för revisionen på ett sådant sätt att varje urvalsenhet har möjlighet att bli vald för att ge revisorn en rimlig grund för slutsatser om hela populationen.

Risk för väsentlig felaktighet

Risken för att de finansiella rapporterna innehåller väsentliga felaktigheter före en revision. Denna risk består av två delar, som beskrivs på följande sätt på påståendenivån: 1. Inneboende risk - Känsligheten hos ett påstående om ett transaktionsslag, ett konto eller en upplysning för en felaktighet som skulle kunna vara väsentlig, antingen enskilt eller tillsammans med andra felaktigheter, före beaktande av eventuella kontroller. 2. Kontrollrisk - Risken för att en felaktighet som skulle kunna finnas i ett påstående om ett transaktionsslag, ett konto eller en upplysning och som skulle kunna vara väsentlig, antingen enskilt eller tillsammans med andra felaktigheter, inte förhindras eller upptäcks och rättas i tid via företagets interna kontroll.

Riskfaktorer i samband med oegentligheter

Händelser eller omständigheter som tyder på att det finns ett incitament eller ett tryck att begå oegentligheter eller göra det möjligt att begå oegentligheter.

Substansgranskning

Substansgranskning är en revisionsmetod som innebär att granska specifika transaktioner och konton samt använda analytiska metoder för att bedöma rimligheten i de finansiella uppgifterna. Den utförs för att upptäcka väsentliga felaktigheter och är en viktig del av revisionsprocessen för att säkerställa att företagets finansiella rapporter är korrekta och tillförlitliga.

Smart dataanalys

Smart dataanalys inom revision innebär att använda automatiserade verktyg för att analysera stora datamängder, vilket minskar risken för att missa fel och ökar tillförlitligheten i den finansiella informationen. Genom kontinuerlig dataanalys kan revisorer få bättre underlag för sina bedömningar och anpassa sig till den digitala utvecklingen för att skapa mer strategiska insikter.

Sammanställningsuppdrag

Ett uppdrag i vilket revisorn använder sina specialistkunskaper i redovisning och finansiell rapportering för att bistå företagsledningen i upprättande och utformning av finansiell information för ett företag enligt ett tillämpligt ramverk för finansiell rapportering, och rapporterar enligt kraven i denna ISRS. I hela ISRS 4410 (omarbetad) används de olika formerna av begreppet "sammanställa" i detta sammanhang.

Skicklighet i och tekniker för bestyrkande

Den skicklighet i och de tekniker för planering, insamlande av bevis, utvärdering av bevis, kommunikation och rapportering som en revisor visar prov på, som skiljer sig från kunskap om det underliggande granskningsobjektet för ett visst bestyrkandeuppdrag eller mätningen eller värderingen av granskningsobjektet.

Statistiskt urval

En urvalsansats med följande egenskaper: 1. Slumpmässigt val av posterna i urvalet. 2. Användning av sannolikhetsteori för utvärdering av resultat från urvalet, däribland mätning av urvalsrisk. En urvalsansats som inte har egenskaperna 1 och 2 betraktas som ett icke-statistiskt urval.

Tidigare revisor

Revisorn från ett annat revisionsföretag som reviderade ett företags finansiella rapporter för föregående period och som har ersatts av den nuvarande revisorn.

Tillräcklighet (i fråga om revisionsbevis)

Måttet på kvantiteten revisionsbevis. Den kvantitet revisionsbevis som behövs påverkas av revisorns bedömning av riskerna för väsentliga felaktigheter och även av kvaliteten på sådana revisionsbevis.

Upprepning av aktivitet

Att revisorn på ett oberoende sätt utför åtgärder eller kontroller som ursprungligen utfördes som en del av företagets interna kontroll.

Uppskattning i redovisningen

En skattning av ett belopp i avsaknad av ett exakt mått. Termen används för ett belopp som används för verkligt värde när det finns osäkerhet i uppskattningen samt för andra belopp som kräver uppskattning. I de fall ISA 540 enbart behandlar uppskattningar i redovisningen som rör bestämning till verkligt värde används termen "uppskattningar av verkligt värde i redovisningen".

Upptäcktsrisk

Risken för att de åtgärder som en revisor utför för att minska revisionsrisk till en godtagbart låg nivå inte kommer att leda till upptäckt av en förekommande felaktighet som skulle kunna vara väsentlig, antingen enskilt eller tillsammans med andra felaktigheter.

Urvalsrisk

Risken för att de slutsatser revisorn drar grundat på ett urval kan skilja sig från de slutsatser som skulle dras om hela populationen blev föremål för samma granskningsåtgärd. Urvalsrisk kan leda till två typer av felaktiga slutsatser: 1. I fråga om granskning av kontroller, att kontrollerna är mer effektiva än vad de faktiskt är, eller i fråga om detaljgranskning, att populationen inte innehåller någon väsentlig felaktighet när den faktiskt gör det. Revisorn berörs främst av denna typ av felaktig slutsats, eftersom den påverkar revisionens kvalitet och innebär högre sannolikhet för att revisorn gör ett oriktigt uttalande i revisors rapport. 2. I fråga om granskning av kontroller, att kontrollerna är mindre effektiva än vad de faktiskt är, eller i fråga om detaljgranskning, att populationen innehåller en väsentlig felaktighet när den faktiskt inte gör det. Denna typ av felaktig slutsats påverkar revisionens effektivitet, eftersom den vanligtvis skulle medföra ytterligare arbete för att fastställa att de första slutsatserna inte var riktiga.

Utvärdera

Identifiera och analysera de relevanta frågorna, vilket innefattar att utföra fortsatta åtgärder vid behov, för att nå fram till en särskild slutsats om en fråga. "Utvärdering" används här endast i förhållande till ett antal frågor, innefattande bevis, resultaten av åtgärder och effektiviteten i hur företagsledningen hanterar en risk. (Se även Bedöma)

Uttalande från företagsledningen

Uttalande från företagsledningen är en skriftlig bekräftelse som revisorn begär för att säkerställa att ledningen har uppfyllt sitt ansvar för att upprätta en rättvisande och korrekt årsredovisning samt gett tillgång till all relevant information. Det ska vara så nära revisionsdatum som möjligt och är avgörande för att revisorn ska kunna utföra en tillförlitlig granskning av företagets finansiella rapportering.

Underliggande granskningsobjekt

Det fenomen som mäts eller värderas genom att kriterier tillämpas.

Väsentlighet

Väsentlighet är ett centralt begrepp inom redovisning och revision som innebär att information ska vara tillräckligt viktig för att påverka användarnas ekonomiska beslut, baserat på vad intressenter anser relevant. Bedömningen görs av professionella utifrån företagets sammanhang och behov, och gäller både finansiell och icke-finansiell information.

Väsentlighetstal

Väsentlighetstal är verktyg inom revision som används för att avgöra vilka poster och fel som är tillräckligt viktiga att granska, ofta beräknade som en procentandel av nyckelvärden som intäkter, tillgångar eller eget kapital. Dessa tal hjälper revisorer att fokusera på de mest kritiska områdena i de finansiella rapporterna och att bedöma revisionsrisken.

"Walk-through"-test

Innefattar spårning av ett fåtal transaktioner genom systemet för finansiell rapportering.

Yrkesutövare

En revisor/redovisningskonsult.

Årsredovisningsgranskning

Årsredovisningsgranskning är en revision av ett företags årsredovisning, inklusive bokföring, resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse, för att säkerställa att den är korrekt, följer lagar och regler, samt att skapa trovärdighet för externa intressenter. Revisorn måste samla in tillräckliga granskningsbevis, särskilt vid övergång till IFRS, för att kunna göra en korrekt bedömning av rapportens tillförlitlighet.

Årsredovisningsanalys

En årsredovisningsanalys innebär att granska ett företags ekonomi genom att använda nyckeltal, bokslutsrapport och ansvarsfördelning för att få en tydlig bild av dess finansiella ställning och resultat. Den hjälper till att förstå företagets prestation och framtidsutsikter, där företagsledning och redovisningskonsulter spelar viktiga roller i att säkerställa att informationen är korrekt och relevant.

Åtgärder vid översiktlig granskning

De åtgärder som bedöms som nödvändiga för att uppnå målet med en översiktlig granskning, i första hand förfrågningar till personal på företaget och analytisk granskning av finansiella data.

Ändamålsenlighet (i fråga om revisionsbevis)

Ändamålsenlighet är måttet på kvaliteten på revisionsbevisen, dvs. deras relevans och tillförlitlighet som stöd för de slutsatser som revisorn använder som grund för sitt uttalande.

Övergripande revisionsstrategi

Fastställer revisionens omfattning, tidpunkt och inriktning, och ger vägledning för arbetet med den mer utförliga granskningsplanen.

Överträdelser (i sammanhanget för ISA 250)

Avsiktliga eller oavsiktliga försummelser eller åtgärder från företagets sida i strid med gällande lagar eller andra författningar. Däri innefattas transaktioner som har gjorts av företaget, i företagets namn eller på företagets vägnar av styrelsen, företagsledningen eller anställda i företaget. Överträdelser innefattar inte personlig misskötsel (som inte har något samband med företagets verksamhet) från styrelsens, företagsledningens eller anställdas sida.

Övervakning (i sammanhanget för kvalitetskontroll)

En process som innefattar en fortlöpande observation och bedömning av revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem, däribland en återkommande inspektion av ett antal slutförda uppdrag som är så utformad att den ger revisionsföretaget rimlig säkerhet att dess kvalitetskontrollsystem fungerar.

Övervakning av kontroller

En process för att bedöma hur effektiv den interna kontrollen är över tiden. Det innefattar att vid lämpliga tidpunkter bedöma kontrollernas utformning och funktion samt vidta nödvändiga korrigerande åtgärder modifierade för förändrade förutsättningar. Övervakning av kontroller är en komponent i den interna kontrollen.

Redovisning

A-conto

A conto-betalning (a-conto) innebär en delbetalning i förskott för ett uppdrag som pågår under en längre tid eller har höga belopp. Slutreglering sker vid slutfakturering av arbetet. Momsen redovisas vid den tidpunkt då betalningen sker.

Affärshändelse

En affärshändelse är en ekonomisk transaktion som påverkar ett företags förmögenhet eller sammansättning och måste bokföras med stöd av verifikationer som fakturor eller kvitton. Detta inkluderar in- och utbetalningar, förändringar i skulder och fordringar, samt egna insättningar och uttag. Bokföringslagen kräver att alla affärshändelser registreras löpande i både grundbok och huvudbok.

Aktiekapital

När man startar ett aktiebolag tillskjuter ägarna aktiekapital, minst 25 000 kronor för privata och 500 000 kronor för publika bolag, i utbyte mot aktier. Aktiekapitalet kan användas i verksamheten, men om mer än hälften förbrukas riskerar ägarna personligt ansvar. Det är möjligt att minska aktiekapitalet, men det kräver noggrann planering och rådgivning.

Amortering

Amortering är avbetalning på ett lån enligt en plan. Vid rak amortering betalar du samma belopp varje gång, och räntekostnaden minskar över tid. Vid annuitet betalar du ett fast totalt belopp varje gång, där räntekostnaden är högre i början men minskar medan amorteringsdelen ökar. Ju längre löptid, desto högre blir den totala räntekostnaden.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar är tillgångar avsedda för långvarigt bruk och delas in i immateriella, materiella och finansiella tillgångar. Immateriella tillgångar är icke-fysiska, som patent och varumärken. Materiella tillgångar är fysiska, som maskiner och byggnader. Finansiella tillgångar är långsiktiga placeringar, som aktier. De värderas utifrån anskaffningsvärdet och skrivs av över sin livslängd. Vid bestående värdeförändringar kan de skrivas ned eller upp.

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifter är avgifter som arbetsgivare betalar utöver löner för att finansiera det svenska socialförsäkringssystemet. De utgör 31,42 % av bruttolönen och inkluderar olika komponenter som ålderspensionsavgift och sjukförsäkringsavgift. För anställda över 66 år gäller en lägre avgift. Egenföretagare betalar istället egenavgifter. Arbetsgivare ansvarar också för att redovisa och betala skatt samt upprätthålla en god arbetsmiljö enligt lagar som Arbetsmiljölagen.

Avskrivningar

När en tillgång används över en längre period kan dess kostnad fördelas genom avskrivningar. Avskrivningar gäller endast anläggningstillgångar med ekonomisk livslängd, som maskiner och inventarier. De avskrivs vanligtvis linjärt enligt plan. Avskrivningar bokförs som kostnader i resultaträkningen, medan tillgångarna redovisas i balansräkningen. Vid bokslut kan tillgångar skrivas upp eller ned beroende på värdeförändringar, förutsatt att dessa är bestående och tillförlitligt värderade.

Avstämning

Avstämning är en viktig del av bokföringsprocessen där bokföringen regelbundet kontrolleras mot andra källor för korrekthet. Det innebär att avvikelser dokumenteras och rättas genom rättelseverifikationer. Avstämningar görs löpande och i samband med årsredovisningar för att säkerställa att alla belopp stämmer, till exempel mellan kontrolluppgifter och arbetsgivardeklarationer. Detta är avgörande för att identifiera och hantera avvikelser effektivt.

Balanskonton

Balanskonton i balansräkningen visar ett företags tillgångar, skulder och eget kapital vid en specifik tidpunkt. Tillgångskonton (kontoklass 1) ökar på debetsidan, medan skuldkonton (kontoklass 2) ökar på kreditsidan. Balansräkningen ska alltid vara i balans, där tillgångar motsvarar skulder och eget kapital. Regelbunden avstämning av balanskonton, ofta månadsvis, säkerställer korrekt bokföring. En balansräkning är obligatorisk enligt bokföringslagen och ingår i årsredovisningen, årsbokslutet eller förenklat årsbokslut.

Balansomslutning

Balansomslutningen är summan av tillgångarna eller summan av skulder och eget kapital i en balansräkning. Den ger en överblick av företagets tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt. Balansräkningen ska alltid balansera, där tillgångssidan motsvarar skuldsidan. Balansomslutningen är ingen värdering av företaget, utan nyckeltal som likviditet, soliditet och räntabilitet används för att bedöma den ekonomiska ställningen.

Balansrapport

En balansrapport visar ett företags tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt, och används för att analysera företagets ekonomiska ställning. Den hjälper till att jämföra hur tillgångar har förändrats över tid. Balansrapporten sammanfattar periodens ingående och utgående balans samt förändringar på balanskonton. Den är en förenklad version av balansräkningen, som ingår i årsredovisningen och används för extern rapportering. Balansrapporten och balansräkningen säkerställer att tillgångar och skulder alltid balanserar.

Balansräkning

En balansräkning visar ett företags finansiella ställning vid en viss tidpunkt, vanligtvis sista dagen av räkenskapsåret. Den består av två delar: tillgångar (anläggnings- och omsättningstillgångar) och eget kapital och skulder (inklusive obeskattade reserver och avsättningar). Tillgångar ska alltid balansera mot skulder och ägarnas investeringar. Resultatet från resultaträkningen påverkar eget kapital. En budgeterad balansräkning används för att planera framtida tillgångar, skulder och eget kapital, baserat på resultat- och likviditetsbudgetar.

Bokföringsskyldighet

Enligt bokföringslagen är alla juridiska personer, som aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar, samt enskilda näringsidkare, bokföringsskyldiga. Detta innebär att affärshändelser ska bokföras löpande och i kronologisk ordning, med underlag (verifikationer) för varje händelse. Från 1 juli 2024 behöver fysiska kvitton inte sparas om de finns digitalt. Bokföringsskyldigheten gäller direkt vid bildandet av en enskild firma och för juridiska personer när tillgångarna överstiger 1,5 miljoner kronor. Den kan upphöra om detta värde inte nås under tre år.

Bokföringsorder

En bokföringsorder är ett dokument som används för att registrera rättelser i bokföringen. Den upprättas för att dokumentera och föreslå justeringar av tidigare bokförda transaktioner, ofta i samband med revision. Under revisioner kan revisionsmedarbetare använda bokföringsorder för att åtgärda upptäckta fel, och de kan även användas vid preliminära bokslut för att säkerställa korrekt redovisning.

Debet

Debet är den vänstra sidan av ett konto i bokföring. Vad som händer med ett konto när ett belopp förs in på debet beror på kontotypen: Tillgångskonton ökar i debet, minskar i kredit. Eget kapital- och skuldkonton minskar i debet, ökar i kredit. Inkomst- och intäktskonton minskar i debet, ökar i kredit. Utgifts- och kostnadskonton ökar i debet, minskar i kredit. Debet är en del av den dubbla bokföringen, där varje transaktion bokförs både i debet och kredit.

Direkt kostnad

Direkta kostnader är kostnader som kan kopplas direkt till en specifik vara eller tjänst, kallad kostnadsbärare. Exempel inkluderar löner, material och specifika tillverkningskostnader. I automatiserade anläggningar kan även maskinkostnader vara direkta. Motsatsen är indirekta kostnader, som inte kan kopplas direkt till en kostnadsbärare. Direkta kostnader bokförs som material- och varukostnader i kontoklass 4.

Dubbel bokföring

Dubbel bokföring innebär att varje affärshändelse bokförs på två konton med samma belopp, en gång i debet och en gång i kredit. Detta hjälper till att hålla reda på transaktioner. Till exempel, om en kund betalar kontant för en vara, bokförs beloppet i debet på tillgångskontot (1910 Kassa) och i kredit på intäktskontot (3001 Försäljning inom Sverige).

E-bokföring

E-bokföring innebär att bokföra affärshändelser i ett internetbaserat program, vilket gör det möjligt att nå företagets data var som helst med en internetanslutning. I Sverige är de flesta juridiska personer, som aktiebolag och handelsbolag, skyldiga att bokföra. Skillnaden från traditionell bokföring är att e-bokföring sker online, vilket ger flexibilitet och säkerhet genom molnlagring.

Eget kapital

Eget kapital i balansräkningen utgörs av ägarnas investeringar och företagets ackumulerade vinster, efter utdelningar eller uttag. Det är skillnaden mellan tillgångar och skulder och bokförs som en "skuld" till ägarna. Positiva resultat ökar eget kapital, vilket stärker företagets självfinansiering och minskar beroendet av externa krediter. Förluster minskar eget kapital och kan leda till ett negativt värde om skulderna överstiger tillgångarna. I enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag påverkas eget kapital av ägarens insättningar och uttag. Aktiebolag och ekonomiska föreningar har bundet och fritt eget kapital. Bundet kapital, som aktiekapital, får inte användas för utdelning, medan fritt kapital kan delas ut. Förändringar i eget kapital måste specificeras enligt årsredovisningslagen. Eget kapital bokförs i kontoklass 2 och kontogrupp 20.

Extern redovisning

Extern redovisning, även kallad affärsredovisning, syftar till att ge externa intressenter, som aktieägare och långivare, insikt i företagets resultat och ställning. Den omfattar bokföring, årsredovisningar och ibland koncernredovisningar. Resultat- och balansräkningar skapas årligen, och för vissa företag även kvartalsvis. Extern redovisning är lagstadgad enligt civil- och skattelagstiftning, där årsredovisningslagen och bokföringslagen är centrala.

Finansiell rapportering

Finansiell rapportering handlar om hur ett bolags ekonomiska situation rapporteras till styrelsen och är central för bolagets förvaltning. Publika aktiebolag måste ha instruktioner för finansiell rapportering, vilket säkerställer styrelsens ansvar. Styrelsen ska fastställa arbetsinstruktioner för sig själv, VD och finansiell rapportering. Rapporterna omfattar ansvarsfördelning och riktlinjer för både ekonomisk och operativ rapportering. Detta är avgörande för bolagets interna kontroll och ansvarsskyldighet.

Finansiella rapporter

En strukturerad framställning av historisk finansiell information, innefattande upplysningar, avsedd att kommunicera ett företags ekonomiska resurser eller förpliktelser vid en viss tidpunkt eller förändringarna i dessa för en tidsperiod enligt ett ramverk för finansiell rapportering. Termen "finansiella rapporter" står vanligen för fullständiga finansiella rapporter enligt vad som är fastställt i kraven i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, men termen kan också stå för en enskild finansiell rapport. Upplysningar består av förklarande eller beskrivande information, som presenteras enligt krav eller vad som är uttryckligen tillåtet eller på annat sätt tillåtet i det tillämpliga ramverket för finansiella rapporter, i de finansiella rapporterna eller i noterna eller införlivade genom hänvisningar.

Förbrukningsinventarier

Förbrukningsinventarier är inventarier av lägre värde med en livslängd mellan 1 och 3 år. Om de är av obetydligt värde, under ett halvt prisbasbelopp, räknas de som förbrukningsinventarier. Exempel inkluderar städutrustning och datortillbehör. Förbrukningsmaterial har en livslängd kortare än 1 år och inkluderar saker som toalettpapper och avfallspåsar. Båda typerna ska ha ett värde under ett halvt prisbasbelopp. Förbrukningsinventarier bokförs på konto 5410. Förbrukningsmaterial bokförs på konto 5460.

Goodwill

Goodwill är en immateriell tillgång som representerar det värde som överstiger ett företags bokförda värde, baserat på rykte, varumärken och kundkrets. Vid försäljning motsvarar goodwill skillnaden mellan företagets nettovärde och priset köparen betalar. Enligt IFRS måste goodwill genomgå nedskrivningstester istället för avskrivning. Badwill är motsatsen och uppstår när ett företag värderas lägre på grund av dåligt rykte, vilket kan leda till minskade intäkter och förtroende.

Grundbok

Grundboken är en förteckning över ett företags affärshändelser, dokumenterade genom verifikationer, och kallas även dagbok eller verifikationslista. Den innehåller bokföringsposter i kronologisk ordning, medan huvudboken är organiserad systematiskt efter kontonummer. Bokföringen i grundboken sker löpande, och affärshändelser ska dokumenteras med datum, verifikationsnummer och belopp. Enligt bokföringslagen är alla näringsverksamheter bokföringsskyldiga, och bokföringen ska ske så att den möjliggör kontroll och överblick över verksamheten.

Historisk finansiell information

Information uttryckt i finansiella termer om ett särskilt företag, i första hand hämtad från det företagets redovisningssystem, om ekonomiska händelser som har inträffat under tidigare perioder eller om ekonomiska förhållanden eller omständigheter vid tidigare tidpunkter.

Huvudbok

Huvudboken är en strukturerad sammanställning av ett företags affärshändelser, där posterna sorteras efter konto enligt kontoplanen, vilket gör det lätt att få en överblick över företagets ekonomi och att avstämma konton. Den används ofta för att kontrollera bokföringen och följer kontonummerordning, medan grundboken är en kronologisk lista över alla affärshändelser. Enligt lag är alla företag skyldiga att bokföra sina affärshändelser både i grundbok och huvudbok, och moderna bokföringsprogram kan automatisera huvudboksarbetet.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar är förmögenhetsrättsliga rättigheter som inte är fysiska föremål, exempelvis patent, varumärken och upphovsrätt. De kan finnas på fysiska saker som musik på en CD eller dokument, men deras värde är knutet till det intellektuella innehållet. I Sverige utfärdas patent av Patent- och registreringsverket (PRV), medan internationellt ansvarar organisationen WIPO för att skydda immateriell egendom och främja samarbete mellan länder.

Ingående moms

Ingående moms är den moms som ett företag betalar på inköp av varor och tjänster och som företaget har rätt att få tillbaka. Utgående moms är den moms som företaget debiterar kunder vid försäljning av varor eller tjänster och som ska redovisas till Skatteverket. Skillnaden mellan in- och utgående moms avgör om företaget ska betala mellanskillnaden eller få tillbaka pengar. Moms redovisas regelbundet, oftast månadsvis, kvartalsvis eller årligen, och den generella momssatsen i Sverige är 25 %.

Internredovisning

Internredovisning är den gren av redovisningen som fokuserar på att samla in, behandla och rapportera ekonomisk information för företagets interna bruk. Den riktar sig till företagsledning, avdelningschefer och medarbetare och används för att underlätta beslutsfattande, planering och uppföljning av företagets verksamhet. Till skillnad från extern redovisning, som är reglerad av lagar, är internredovisning mer flexibel och omfattar bland annat budgetar, ekonomiska rapporter och kalkyler, och baseras på historiska data för att utvärdera resultat och planera framtiden.

Intäkt

Intäkter är värdet av de prestationer eller försäljningar som företaget har utfört under en viss period, och redovisas när arbetet är gjort eller produkten har levererats, oavsett när fakturan skickas. Till skillnad från inkomster, som är kopplade till fakturadatum och betalning, är intäkter periodiserade och ska redovisas i den period de hänför sig till. Intäkter ingår i resultaträkningen och är avgörande för att beräkna företagets resultat, och enligt lagstiftningen ska endast konstaterade intäkter som kan kopplas till den aktuella perioden tas med, utan kvittning mot kostnader.

Inventarier

Inventarier är tillgångar som företaget köper för att använda i verksamheten, exempelvis möbler, bilar, datorer och verktyg. De är avsedda för stadigvarande bruk och delas in i två huvudkategorier: förbrukningsinventarier, som har en kortare livslängd (högst tre år) och kan dras av direkt samma år, och anläggningstillgångar, som har en längre livslängd (minst tre år) och ska avskrivas över flera år. Avdrag för inventarier kan göras antingen omedelbart eller genom avskrivningar, där kostnaden för långsiktiga inventarier fördelas över flera år för att bättre spegla deras värdeminskning.

Jämförelsetal

Jämförande information där belopp och andra upplysningar för föregående period ingår som en integrerad del av den aktuella periodens finansiella rapporter, och som är avsedd att läsas endast i samband med de belopp och andra upplysningar som rör den aktuella perioden (kallas "den aktuella periodens siffror"). Detaljnivån för jämförelsebeloppen och -upplysningarna avgörs främst av dess relevans för den aktuella periodens siffror.

BFNAR 2016:10, ofta kallat K2, är ett regelverk för upprättande av årsredovisning i mindre bolag. K2 är ett förenklingsregelverk som endast bör användas av mindre företag med enklare förhållanden. Vilka som får använda K2 framgår av regelverket.

BFNAR 2012:1, ofta kallat K3, är huvudregelverket för upprättande av årsredovisning. Vissa bolag får välja K2 (se K2) och vissa bolag får eller tvingas använda IFRS (internationellt redovisningsregelverk).

Koncern

En koncern är en grupp företag där ett moderbolag har kontroll över ett eller flera dotterbolag, ofta genom att äga mer än hälften av rösterna. Moderbolaget styr strategin, medan dotterbolagen kan ha egen verksamhet men samarbetar inom koncernen. Systerbolag är företag som har samma moderbolag men verkar självständigt. En oäkta koncern uppstår när ett företag har inflytande utan att uppfylla lagens krav. Koncernbidrag är pengar mellan bolag inom koncernen för att jämna ut vinster och skatteplanering. Att organisera sig som koncern ger fördelar som riskminimering, kostnadseffektivitet och skattefördelar, men innebär också juridiska och organisatoriska utmaningar.

Koncernbidrag

Koncernbidrag är en överföring som ett företag inom en koncern gör till ett annat för att jämna ut resultatet, ofta för att minska skatten. De kan ges mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag eller mellan helägda dotterbolag. Koncernbidrag är skatteavdragsgilla för givaren och skattepliktiga för mottagaren, och måste redovisas i båda företagens deklaration samma år. För att kunna lämna koncernbidrag krävs att företagen har ett kvalificerat koncernförhållande, dvs. att moderbolaget äger mer än 90 % av dotterbolaget och att båda är skattskyldiga i Sverige.

Koncernredovisning

En koncernredovisning är en sammanställning av hela koncernens ekonomi, inklusive alla dotterföretag, och visar tillgångar, skulder, resultat och kassaflöden som en enhet. Den krävs för större företag och ger en tydlig bild av koncernens totala finansiella ställning. Vid upprättandet samlar man in data från alla bolag, använder samma redovisningsprinciper, eliminerar interna transaktioner och redovisar goodwill och obeskattade reserver. Den hjälper till att underlätta beslutsfattande, öka transparensen och följa lagkrav.

Konsolidering

Konsolidering betyder att sammanföra resurser eller finansiella rapporter från flera företag till en enhet för att skapa en tydlig och samlad bild av ett företags eller en koncerns ekonomi. Inom koncernredovisning innebär det att moderbolaget kombinerar sina och dotterbolagens rapporter, samtidigt som interna transaktioner tas bort, för att visa hela koncernens finansiella ställning. På aktiemarknaden kan det också betyda att ett företags aktiepris rör sig sidledes, vilket kan signalera att marknaden är i balans. Sammanfattningsvis används konsolidering för att stärka och effektivisera företaget, exempelvis genom företagsfusioner eller att förbättra den finansiella strukturen.

Kontantmetoden

Kontantmetoden är en enkel bokföringsmetod som används främst av mindre verksamheter och enskilda näringsidkare. Den innebär att inkomster och utgifter bokförs först när pengarna faktiskt betalas in eller ut, snarare än vid fakturadatum. Detta gör att bokföringen endast visar de transaktioner där betalning har skett, vilket kan förenkla administrationen. Vid bokslutet måste dock obetalda fakturor också redovisas för att få en korrekt bild av resultatet för perioden. Momsen ska redovisas vid betalningstillfället, men obetalda fakturor kan fortfarande påverka momsen i bokslutet.

Kontoklass

Kontoklasser är kategorier i en kontoplan som hjälper företag att organisera sin bokföring. I Sverige är den vanligaste kontoplanen, BAS-kontoplanen, indelad i sju huvudkontoklasser: Kontoklass 1: Tillgångar (t.ex. kassa, inventarier), Kontoklass 2: Eget kapital och skulder (t.ex. aktiekapital, lån), Kontoklass 3: Intäkter (t.ex. försäljning), Kontoklass 4: Material- och varukostnader, Kontoklass 5 & 6: Övriga kostnader (t.ex. hyra, el), Kontoklass 7: Personalkostnader, Kontoklass 8: Finansiella intäkter och kostnader. Ytterligare kontoklasser är 0 för intern redovisning och 9 för icke-finansiell information. Konton inom varje klass grupperar likartade transaktioner för att förenkla bokföringen och rapporteringen.

Kostnad

Kostnader är de utgifter som ett företag har för att driva sin verksamhet, och de kan delas in i olika kategorier. En kostnad är en periodiserad utgift, vilket betyder att den redovisas i den period då resurserna förbrukas, ofta genom avskrivningar för långsiktiga tillgångar. Det finns olika typer av kostnader: Särkostnader (kostnader som är kopplade till ett specifikt kalkylobjekt, som material för en kundorder), Samkostnader (gemensamma kostnader för flera kalkylobjekt, som lokalhyra för flera tjänster), Direkta kostnader (kostnader som kan hänföras direkt till ett kalkylobjekt), Indirekta kostnader (kostnader som fördelas till kalkylobjekt via fördelning), Rörliga kostnader (kostnader som förändras med volymen, som materialkostnader; Proportionella: ökar i samma takt som volymen, Progressiva: ökar snabbare än volymen, Degressiva: ökar långsammare än volymen), Fasta kostnader (kostnader som är oförändrade oavsett verksamhetsvolym, som hyror eller löner; Helt fasta: alltid samma, oavsett aktivitet, Driftsbetingade: beroende av produktion, försvinner när verksamheten är stängd, Halvfasta: oförändrade till viss tillverkningsgrad, Periodbeslutade: avser satsningar för en period, som marknadsföring). Sammanfattningsvis hjälper dessa kategorier att förstå kostnadernas beteende och möjliggör bättre kalkylering och styrning av verksamheten.

Kredit (bokföring)

Kredit är den högra sidan av ett konto i bokföringen. Vad som händer med ett konto när ett belopp förs in på kredit beror på kontotypen: Tillgångskonton minskar i kredit, ökar i debet. Eget kapital- och skuldkonton ökar i kredit, minskar i debet. Inkomst- och intäktskonton ökar i kredit, minskar i debet. Utgifts- och kostnadskonton minskar i kredit, ökar i debet. När ett belopp förs in på kreditsidan kallas det för kreditering. I dubbel bokföring registreras varje transaktion både i debet och i kredit för att säkerställa att bokföringen är balanserad.

Kundfordran (kundfordringar)

Kundfordringar uppstår när ett företag har levererat varor eller tjänster men ännu inte fått betalt. De är kortfristiga tillgångar som vanligtvis har en kredittid på 30 dagar och inkluderar moms, eftersom kunden normalt betalar detta. Kundfordringar bokförs som omsättningstillgångar i balansräkningen, och företag använder ofta en kundreskontra för att hålla koll på fakturor, betalningar och förfallodatum. Om kundens betalningsförmåga är osäker kan fordringar bli till kundförluster, där vissa är befarade och andra konstaterade att inte kunna betalas.

Leverantörsskuld

En leverantörsskuld uppstår när ett företag har köpt varor eller tjänster på kredit och ännu inte betalat fakturan. Den är en kortfristig skuld som ska betalas inom avtalad tid, vanligtvis mindre än ett år. För att ha koll på sina fakturor och betalningar använder många företag en leverantörsreskontra, som är ett register som visar detaljer som leverantörsnamn, fakturanummer, belopp och förfallodatum.

Löpande bokföring

Löpande bokföring innebär att ett företag kontinuerligt bokför sina affärshändelser i takt med att de inträffar. Detta görs för att ha en aktuell och korrekt bild av verksamhetens förlopp, ställning och resultat under hela räkenskapsåret. Bokföringen ska ske så att den kan presenteras både i registreringsordning (grundbokföring) och systematisk ordning (huvudbokföring). Enligt Bokföringslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2013:2) ska alla affärshändelser löpande bokföras, och posterna ska vara försedda med verifikationer. Dock får bokföring i vissa fall senareläggas tills företaget erhållit faktura eller motsvarande underlag.

Moms (mervärdesskatt)

Moms, eller mervärdesskatt, är en skatt som betalas till staten vid köp av varor och tjänster. Den är ofta inräknad i priset för privatkunder, medan företag själva lägger på moms vid försäljning. Det finns tre huvudmomssatser: 25 % (vanligast), 12 % (t.ex. livsmedel och restauranger) och 6 % (t.ex. böcker och persontransporter). Vissa varor och tjänster är undantagna från moms, till exempel sjukvård, utbildning och försäkring. Företag redovisar både ingående moms (betald vid inköp) och utgående moms (på försäljning), och skillnaden kvittas i skattedeklarationen. Momsen kan beräknas med hjälp av momsräknare och redovisas regelbundet, beroende på verksamhetens omsättning och bolagsform.

Momsredovisning

Momsredovisning innebär att momsregistrerade företag ska rapportera och betala moms till Skatteverket för sina varor och tjänster. Det finns två typer av moms: ingående moms (den moms företaget betalar vid inköp och kan få tillbaka) och utgående moms (den moms företaget lägger på vid försäljning). Momsen redovisas i en momsdeklaration, som ska lämnas in regelbundet baserat på företagets omsättning - månadsvis, kvartalsvis eller årsvis. Företaget kan använda bokslutsmetoden eller faktureringsmetoden för att bokföra momsen. Sedan 2015 ska importmoms redovisas och betalas till Skatteverket istället för Tullverket, om företaget är momsregistrerat och varorna används i verksamheten.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen består av intäkter från sålda varor och tjänster i ett företags normala verksamhet, efter avdrag för rabatter, moms och andra omsättningsskatter. Den inkluderar inte bidrag, gåvor eller medlemsavgifter. Nettoomsättningen är en viktig indikator på ett företags förmåga att generera intäkter och används för att bedöma prestanda, men den säger inget om lönsamhet utan att också beakta kostnader. För ideella föreningar inkluderas dock medlemsavgifter och bidrag i nettoomsättningen.

Omsättning

Omsättning är ett företags totala intäkter från sålda varor och tjänster under en viss period. Den indikerar företagets tillväxt. Nettoomsättningen, som är omsättningen minus rabatter, moms och andra skatter, ska bokföras enligt svensk lag. I BAS-kontoplanen redovisas omsättning i kontoklass 3. Hög omsättning kan leda till högre redovisningskrav, som att inkludera kassaflödesanalys i årsredovisningen för större företag.

Omsättningstillgång

Omsättningstillgångar är kortfristiga tillgångar som förbrukas, säljs eller omvandlas till likvida medel inom kort tid. De inkluderar lager, kundfordringar, kortfristiga placeringar och likvida medel. Dessa tillgångar används för att täcka löpande utgifter och finansiera dagliga verksamheter. I bokföringen redovisas de i balansräkningen, ibland uppdelade i likvida medel och kundfordringar (omsättningstillgångar I) samt varulager (omsättningstillgångar II).

Periodisering

Periodisering innebär att inkomster och utgifter bokförs i de perioder de intjänas eller förbrukas, vilket ger ett mer rättvisande resultat. Intäkter och kostnader delas upp över flera perioder för att matcha den faktiska tidpunkten de uppstår. Interimsfordringar inkluderar förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, medan interimsskulder omfattar förutbetalda intäkter och upplupna kostnader. Detta säkerställer att bokföringen speglar den ekonomiska verkligheten korrekt.

Periodiseringsfond

En periodiseringsfond används av företag för att jämna ut skattemässiga resultat över flera år genom att avsätta en del av vinsten. Juridiska personer kan avsätta upp till 25 % och fysiska personer upp till 30 %. Fonden ska återföras till beskattning inom sex år, och varje års avsättning behandlas som en egen fond. I bokföringen redovisas det som en kostnad i resultaträkningen och som en obeskattad reserv i balansräkningen.

Realtidsrapportering

Realtidsrapportering innebär att information om företagets ekonomiska ställning och resultat rapporteras kontinuerligt, snarare än vid traditionella tidpunkter som kvartalsvis. Enligt den information som finns tillgänglig, kommer realtidsrapportering att få fotfäste i internrapportering, medan den externa rapporteringen fortfarande kommer att ske på traditionellt sätt. Det finns dock utmaningar med realtidsrapportering, särskilt när det gäller bedömningar av balansräkningsposter som avsättningar och avskrivningar, samt behovet av synkron revision. Trots dessa utmaningar förväntas en omvandling av statiska rapporter till en mer integrerad, granulär och interaktiv rapportering som är kompatibel med artificiell intelligens (AI). Detta kan ge rapportmottagare tillgång till mer anpassningsbara och användarvänliga rapporter.

Redovisning

Redovisning innefattar att dokumentera och sammanställa ett företags ekonomiska information, inklusive bokföring, bokslut och årsredovisning. Den delas in i extern redovisning, som är lagreglerad och riktad till externa intressenter, och intern redovisning, som ger information till interna intressenter. Redovisning är ett bredare begrepp än bokföring och inkluderar även deklarationer och rapportering. God redovisningssed innebär att lagar och praxis följs.

Redovisningsbyrå

En redovisningsbyrå är ett företag som erbjuder tjänster inom bokföring, redovisning och rådgivning. Redovisningskonsulter där hjälper företag med att hantera ekonomisk information och skapa bokslut och årsredovisningar. Till skillnad från revisorer, som granskar redan utfört arbete, har redovisningsbyråer ett bredare arbetsområde. Det finns olika typer av byråer beroende på specialisering: bokföringsbyråer, revisionsbyråer och lönebyråer. Auktoriserade redovisningskonsulter har en titel som erhålls från Srf konsulterna och FAR och genomgår regelbundna kvalitetskontroller och vidareutbildning. Arbetet på en redovisningsbyrå ska följa god redovisningssed, vilket innebär att det utförs enligt lagar och rekommendationer som bokföringslagen och årsredovisningslagen.

Redovisningsekonom

En redovisningsekonom arbetar med att hantera och rapportera ett företags ekonomi, inklusive bokföring, bokslut och årsredovisningar. De kan vara anställda direkt av företag eller arbeta på en redovisningsbyrå som redovisningskonsulter. Efterfrågan på redovisningsekonomer är hög, särskilt hos redovisningsbyråer. Många redovisningsekonomer väljer att starta egna byråer. Större företag har ofta egna ekonomiavdelningar, medan mindre företag ofta anlitar redovisningsbyråer för sina behov.

Redovisningskonsult

En redovisningskonsult erbjuder redovisnings- och bokföringstjänster till företag, inklusive fakturahantering, löner, betalningar, bokslut och årsredovisningar. De hjälper även med momsredovisning och skattedeklarationer. Vem som helst kan bli redovisningskonsult, men auktorisation kan erhållas via Srf konsulterna eller FAR, vilka ställer krav på utbildning och erfarenhet. Auktoriserade konsulter följer god redovisningssed enligt Rex, ett ramverk för redovisningstjänster. Ansvaret för korrekt redovisning delas mellan företaget och konsulten.

Redovisningssystem

Ett redovisningssystem är ett digitalt verktyg som underlättar bokföring och redovisning genom att kategorisera, lagra och rapportera ekonomisk information. Systemet kan vara webbaserat, vilket möjliggör åtkomst online från olika platser. Viktiga funktioner inkluderar bokföring, elektronisk fakturering, leverantörsreskontra och möjligheten för revisorer och redovisningskonsulter att få tillgång. Behoven kan variera beroende på företagets storlek och verksamhet.

Reskontra

Reskontra är en sidoordnad bokföring som ger detaljerad information om kunder, leverantörer och löner. Den fungerar som en databas för fakturor, påminnelser och annan relevant information. Kundreskontra hjälper företag hålla koll på kundtransaktioner, medan leverantörsreskontra gör detsamma för leverantörer. Reskontror används även för anläggningstillgångar och projekt, vilket underlättar detaljerad redovisning innan uppgifterna sammanställs i huvudbokföringen.

Resultat

Ett företags resultat är dess vinst eller förlust under ett räkenskapsår. Positivt resultat innebär vinst, medan negativt innebär förlust. Balanserat resultat är summan av tidigare resultat minus utdelningar och ses i balansräkningen. Redovisat resultat visas i resultaträkningen och inkluderar alla intäkter minus kostnader. Rörelseresultat (EBIT) är resultatet före finansiella poster och skatt, medan resultat efter finansnetto (EBT) är resultatet efter finansiella intäkter och kostnader men före skatt. Resultat per aktie (EPS) är ett nyckeltal som beräknas som årets resultat minus utdelning på preferensaktier delat med antalet aktier.

Resultaträkning

En resultaträkning är en del av bokslutet som visar företagets resultat genom att sammanställa intäkter och kostnader under en räkenskapsperiod. Den hjälper till att avgöra om företaget har gått med vinst eller förlust. Resultaträkningen kan innehålla delar som rörelseresultat, resultat efter finansiella poster, extraordinära poster, bokslutsdispositioner, skatt och årets resultat. Den kan utformas enligt kostnadsslagsindelad eller funktionsindelad metod, och bokföringen sker på resultatkonton med kontoklass 3 till 8.

Räkenskapsår

Ett räkenskapsår är den bokföringsperiod som avslutas med bokslut och årsredovisning, oftast ett kalenderår men kan vara upp till 18 månader. Brutet räkenskapsår, som inte följer kalenderåret, är tillåtet för vissa bolagsformer och kan vara praktiskt för säsongsbundna verksamheter. Enskilda näringsidkare och handelsbolag med fysiska delägare måste använda kalenderår, medan andra bolagsformer kan välja brutet räkenskapsår.

Räkenskapsmaterial

Bokföringsunderlag och annat underlagsmaterial, t.ex. checkar och dokumentation av elektronisk överföring av medel; fakturor, kontrakt; huvudbok och reskontror, bokföringsposter och andra justeringar av de finansiella rapporterna; samt bokföringsmaterial som arbetssedlar och arbetsblad som underlag för kostnadsfördelningar, beräkningar, avstämningar och upplysningar.

Skuld

En skuld är en bestämd förpliktelse avseende belopp och betalningstid. Skulder värderas enligt högsta värdets princip för att undvika underskattning. Gäldenären är den som har skulden, medan borgenären är den som skulden är till. Skulder kan vara kortfristiga (betalas inom ett år) eller långfristiga (betalas efter ett år). Eget kapital ses som en skuld till ägarna och delas in i bundet och fritt eget kapital. Skulder bokförs på kreditsidan av balansräkningen.

Successiv vinstavräkning

Successiv vinstavräkning är en redovisningsteknik där intäkter från pågående projekt redovisas löpande efter hand som arbetet utförs, vilket är särskilt användbart för långdragna projekt eller uppdrag där fakturering sker långt efter att arbetet är gjort. Den hjälper till att jämna ut resultaträkningen över tid, medan den inte är lämplig för korta eller regelbundna uppdrag med snabb fakturering.

Tillgång

Tillgångar är resurser som förväntas ge framtida ekonomiska fördelar och delas in i anläggningstillgångar, som exempelvis fastigheter och maskiner, samt omsättningstillgångar, som förbrukas eller säljs inom kort tid. Både anläggnings- och omsättningstillgångar redovisas i balansräkningen, där omsättningstillgångar ofta delas upp i likvida medel, kundfordringar och varulager.

Utgående balans

Vid räkenskapsårets slut sammanställs tillgångar, skulder och eget kapital i en utgående balans, som blir den ingående balansen för nästa år. Nyetablerade företag har alltid noll i ingående balans, och balansrapporten visar företagets ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt, inklusive ingående och utgående balans.

Utgående moms

Utgående moms är den moms som företag lägger till på sina försäljningspriser och betalar till staten, medan ingående moms är den moms företaget betalar på inköp. Moms i Sverige varierar med en generell skatt på 25 %, samt reducerade satser på 12 % och 6 % för vissa varor och tjänster, och moms ska redovisas regelbundet till Skatteverket oavsett omsättningsnivå.

Årsbokslut

Årsbokslut är en lagstadgad sammanställning av ett företags prestation och finansiella ställning vid slutet av ett räkenskapsår, och ska upprättas i enlighet med gällande redovisningsprinciper och lagar. Det fungerar som en viktig grund för att visa företagets resultat, tillgångar och skulder, samt för att säkerställa korrektheten i företagets redovisning.

Ordlista

Balansräkningsgranskningar

Inledande och analytisk granskning

Förvaltningsrevision

Resultaträkningsgranskningar

Rutinbeskrivningar

Revision

Redovisning

Balansräkningsgranskningar

Inledande och analytisk granskning

Förvaltningsrevision

Resultaträkningsgranskningar

Rutinbeskrivningar

Revision

Redovisning

Kontakta oss

Resurser

Legalt